Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem

Digitala PTP-handboken

PTP-handboken är skapad för att ge dig som ska göra PTP viktig information.

PTP-handboken är utformad och utgiven av ett nätverk bestående av legitimerade psykologer, samt samordnare och studierektorer för PTP-program inom regioner och andra verksamheter, i samarbete med Psykologförbundet.

1. Om PTP-handboken 

2. Socialstyrelsens krav på PTP-tjänstens innehåll 

3. Legitimation, behörighet och ansvar 

4. Chefens och handledarens ansvar 

5. PTP-tjänstens innehåll och upplägg

6. Yrkesidentitet och professionalisering

7. Handledarens ansvar

8. Utvärdering och intygsunderlag 

9. Hänvisningar

Exempel på arbetsuppgifter under PTP 

PTP-plan och bedömningsunderlag

Till dig som chef

Vägledning vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

1. Om PTP-handboken

PTP är den praktiska tjänstgöringen för psykologer. 2004 bildades ett nätverk bestående av legitimerade psykologer, tillika samordnare och studierektorer för PTP-program inom regioner och andra verksamheter. Efterhand som erfarenheter och idéer genererades väcktes tanken på att skapa ett dokument i syfte att vara generellt vägledande för PTP.

Denna handbok är utformad och utgiven i samarbete med Sveriges Psykologförbund och vänder sig till PTP-psykologer, PTP-handledare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra intressenter.

Innehållet i PTP-handboken kombinerar Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer (SOSFS 2008:34) och nätverkets arbete och samlade erfarenheter.

Sju huvudområden har valts för att beskriva tillämpningen av PTP:

  • Aktuella bestämmelser 

  • Legitimation, behörighet och ansvar 

  • Struktur 

  • Innehåll 

  • Handledning 

  • Uppföljning, utvärderings- och bedömningsinstrument 

  • Professionalisering

Handboken togs första gången fram 2006 och har reviderats 2009, 2012, 2015, 2018 och 2022. Den senaste revideringen innebär att PTP-handboken med dess bilagor finns tillgänglig i elektronisk form. Detta ger nätverket möjlighet att uppdatera texterna kontinuerligt. Senaste uppdateringen av Digitala PTP-handboken: 231120.

Nätverket består landets regionala PTP-studierektorer samt Sveriges Psykologförbund. Klicka på namnet i nedanstående lista för att komma till kontaktuppgifter för regionernas PTP-studierektorer.

Region Blekinge Region Sörmland
Region Dalarna Region Uppsala
Region Gotland Region Värmland
Region Gävleborg Region Västerbotten
Region Halland Region Västernorrland
Region Jämtland Härjedalen Region Västmanland
Region Jönköpings län Region Örebro län
Region Kalmar län Region Östergötland
Region Kronoberg Region Norrbotten
Region Skåne Västra Götalandsregionen
Region Stockholm  

 

Till toppen av sidan


2. Socialstyrelsens krav på PTP-tjänstens innehåll

Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) ska fullgöras och godkännas för att få ansöka om legitimation som psykolog (4 kap 1 § patientsäkerhetslagen, PSL). De krav som ställs på PTP regleras i patientsäkerhetsförordningen samt i Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer (SOSFS 2008:34).

Enligt Socialstyrelsen ska tjänstgöringen påbörjas först efter att examensbevis utfärdats från psykologprogrammet. PTP ska fullgöras under en period som motsvarar ett års heltidstjänstgöring (3 kap 9 § patientsäkerhetsförordningen).

PTP är en praktisk utövning av psykologyrket integrerat med utbildningsmoment. PTP ska ge övning och fördjupade kunskaper i psykologyrket och dess olika ansvarsoch kompetensområden inom en organisation. Genom att kunskaperna tillämpas i praktiskt psykologarbete under handledning, skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning.

Psykologer med utländsk examen

Legitimationsprocessen för psykologer med utländsk examen ser olika ut beroende på i vilket land man studerat. På Socialstyrelsens hemsida finns aktuell information för den som studerat inom respektive utanför EU och EES. Psykologer med utländsk examen eller utländsk legitimation ska alltid vända sig till Socialstyrelsen för en bedömning och därifrån erhålla ett utlåtande om behov av eventuell komplettering och/eller PTP. Arbetsgivare bör informera sig om de regler och särskilda bestämmelser som gäller i dessa fall.

 

Till toppen av sidan


3. Legitimation, behörighet och ansvar

Legitimation

Legitimation för psykologer infördes 1978. Inom hälso- och sjukvården utgör legitimationen ett bevis på en yrkesutövares kompetens och att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn. Legitimationen utgör en formell garanti för att yrkesutövaren har en viss kompetensnivå och följer lagstadgade krav på yrkesutövning i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Den legitimerade yrkesutövaren står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och lyder därmed under en statligt reglerad kontrollfunktion. Legitimationen fyller alltså ett väsentligt informationsbehov gentemot allmänheten och utgör en varudeklaration av olika yrkesutövares kvalifikationer.

Detsamma gäller gentemot myndigheter och arbetsgivare som måste kunna lita på yrkesutövarna till exempel i fråga om intyg, utlåtande och vid anställning av personal.

Behörighet

Psykolog är en skyddad yrkestitel enligt 4 kap 5 § PSL. Titelskyddet innebär att inom hälso- och sjukvården får endast den som är legitimerad psykolog eller den som genomför sin praktiska tjänstgöring som psykolog (PTP) kalla sig för psykolog. Det är inte heller tillåtet att använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel.

Syftet med skyddet för yrkestiteln är bland annat att göra det enklare för den enskilde att avgöra vilka yrkesutövare som har erforderlig kompetens och som står under samhällets tillsyn. Den som obehörigen använder sig av titeln psykolog kan enligt lagen dömas till böter.

Psykologerna omfattas även av behörighetsregleringen till anställning inom regionerna. Enligt behörighetsförordningen är endast legitimerad psykolog eller den som genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) behörig till anställning som psykolog inom landstingens, kommunernas och statliga myndigheters hälso- och sjukvård.

Patientansvar

Psykologer ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (6 kap 1§ PSL). Kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet i PSL är avgörande för kvaliteten i den vetenskapligt grundade hälso- och sjukvården och för avgränsningen mot alternativa eller i övrigt icke dokumenterade metoder. Psykologer har också enligt PSL ett eget yrkesansvar. Detta gäller även den som genomgår praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP).

Yrkesansvaret innebär att psykologen själv bär ansvaret för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter. Ansvaret innebär inte bara hur en uppgift utförs utan också att uppgiften blir utförd, där så krävs. Motsvarande gäller vid rådgivning och instruktioner till patienter, kollegor och andra. Yrkesansvarets innehåll och omfattning bestäms utifrån psykologens utbildning, erfarenhet och kompetens i övrigt. Psykologer har mot bakgrund av dessa bestämmelser behörighet att självständigt under eget yrkesansvar arbeta med psykologisk utredning, diagnostik och behandling inom ramen för den individuella yrkeskompetensen.

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för verksamheten och för att personalen har rätt kompetens för de arbetsuppgifter som de åläggs i förhållande till patienterna. PTP-psykologen har, liksom PTP-handledaren, ett ansvar att informera sin chef om en uppgift är för svår eller komplex.

 

Till toppen av sidan


4. Chefens och handledarens ansvar

PTP kan fullgöras på en särskild PTP-tjänst, psykologvikariat eller tillsvidareanställning som psykolog. Oavsett anställning används alltid titeln PTP-psykolog. PTP genomförs oftast på heltid, men kan genomföras på deltid. Tjänstgöringsgraden ska vara minst 50% för att vara godkänd.

Den totala PTP-tjänstgöringen måste sammanlagt motsvara ett års heltidstjänstgöring. Enstaka dagars frånvaro under året kan godtas. Frånvaro kan utgöras av sjukdom, vård av barn, föräldraledighet eller liknande. Eventuell förlängning ska alltid diskuteras mellan handledare, PTP-psykolog och chef. Vid behov rekommenderas att rådgöra med PTP-studierektor.

Ytterst är det PTP-handledaren som måste bedöma behovet av eventuell förlängning utifrån PTP-psykologens utveckling och kraven avseende fullgjord PTP. Socialstyrelsen kan begära in tjänstgöringsintyg som en komplettering till PTP-intyget.

PTP kan förläggas till flera arbetsplatser, men ska då för att ge fördjupning och kontinuitet motsvara minst fyra månader heltid på var och en av arbetsplatserna. Handledning måste erbjudas en timme i veckan för varje arbetsplats (se mer i kapitel 5). Ett PTP-intyg ska utfärdas av varje PTP-handledare.

Ett kort, avgränsat uppdrag kan genomföras på annan arbetsplats för att få erfarenhet av psykologarbete som inte kan erbjudas där PTP-psykologen är placerad. Förutsättningar är att uppdraget görs inom ramen för den ordinarie tjänstgöringen, att ordinarie handledning fortgår samt att handledningen inkluderar erfarenheter av uppdraget i annan verksamhet.

Ska PTP fullgöras inom privat verksamhet fordras att verksamheten har godkänts av Socialstyrelsen. Den privata verksamheten ska ge den allsidiga och breda erfarenhet av psykologyrket som Socialstyrelsens föreskrift anger.

Anställningsförhållande

Det är arbetsplatsen som helhet som tar emot PTP-psykologen, vilken ska ingå i arbetslaget med samma rättigheter och skyldigheter som övriga medarbetare. I PTP-tjänstgöringen ingår semester precis som för andra anställda. Arbetsplatsens chef är vanligen också PTP-psykologens chef.

Chefen har ansvar för att PTP-psykologen introduceras på arbetsplatsen och ges nödvändiga förutsättningar för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Chefen ansvarar även för utvecklings- och lönesamtal, samt att PTP-psykologen informeras om rutiner på arbetsplatsen och ges en genomgång av organisationen och av det fackliga samverkanssystemet.

PTP-handledaren har ansvar för handledning av PTP-psykologen enligt Socialstyrelsens föreskrift. För att ge goda förutsättningar för att den kommande handledningen ska fungera väl, förordas att den tilltänkte handledaren medverkar i rekryteringsprocessen av PTP-psykologen. Detta kan ske exempelvis genom att den blivande handledaren tar del av ansökningar och deltar vid anställningsintervjuer. 

Efter avslutad PTP, men i väntan på legitimation, rekommenderas att anställningen fortlöper som PTP-psykolog.

Tjänstgöringsplan

Enligt föreskrifterna ska chefen, handledaren och PTP-psykologen tillsammans snarast utforma en individuell skriftlig tjänstgöringsplan för PTP-tjänstgöringen. Handledaren är ansvarig för att planen upprättas och utvärderas samt att den sparas fram till dess att PTP-psykologen har fått sin legitimation. Under PTP-tjänstgöringen ska planen regelbundet utvärderas och vid behov justeras.

Detta ska dokumenteras, se bilaga PTP-plan och bedömningsunderlag. I planen beskrivs innehållet i tjänstgöringen, både vad gäller det individinriktade och det övriga psykologarbetet. Man anger även om handledningsmoment utöver den som följer av den obligatoriska ska ingå, ofta kallad ”metodhandledning”.

Metodhandledning kan erbjudas av verksamheten för att säkra kvaliteten i t.ex. bedömning, utredning eller behandling, men krävs inte i Socialstyrelsens föreskrifter och denna typ av handledning behöver alltså inte uppfylla de krav som finns för PTP-handledningen.

PTP-program och annan utbildning

Målet med PTP-tjänstgöringen är att tillämpa det som lärts ut på psykologprogrammet och att uppnå den grundläggande kompetens en psykolog behöver för att självständigt utföra psykologarbete.

Målet nås främst genom psykologarbete, varvat med utbildningsinslag, såsom PTP-program sammanhållet av studierektor. Annan utbildning kan erbjudas utifrån behov vilket beslutas av chef i samråd med handledare och PTP-psykolog.

PTP-program finns i dagsläget i alla regioner. De är utformade utifrån lokala förutsättningar. PTP-programmen kan innehålla studiedagar, seminarier, studiebesök och auskultationer med fokus på psykologarbete, professionsfrågor, professionsjuridik och etiska frågeställningar.

En viktig del av ett PTP-program är att få tillhöra en grupp av PTP-psykologer som tillsammans kan utbyta erfarenheter och fördjupa dessa genom reflektion kring psykologyrket. PTP-programmet ger PTP-psykologerna kännedom om olika psykologverksamheter och möjlighet att skapa professionella nätverk.

Verksamheter som är intresserade av att bygga upp PTP-program är välkomna att vända sig till befintliga studierektorer för råd och stöd. 

Att tänka på under PTP-tjänstgöringen – arbetsprocessen

PTP-året syftar till att ge PTP-psykologen en bred erfarenhet av psykologarbete. PTP-året kan delas in i en start-, mitt- och avslutningsfas där arbetet till en början ska utföras med vägledning och efterhand utföras allt mer självständigt. Eftersom tiden är begränsad är det relevant att redan inledningsvis tala om avslutningen och de mål som då ska vara uppnådda.

Mot slutet handlar det om att samla ihop PTP-psykologens erfarenheter och att avsluta klientärenden. Även om PTP-psykologen fortsätter arbeta inom verksamheten så kommer det att vara i en ny roll, som legitimerad psykolog.

Chefen, i samarbete med PTP-handledaren, svarar för att PTP-psykologen får lämpliga arbetsuppgifter. Handledaren vägleder och stödjer PTP-psykologen kring vad som är lämpliga arbetsuppgifter, både i antal och i svårighetsgrad. Det ska finnas tid att dokumentera, gå tillbaka till litteratur, samt ta itu med det oförutsedda i patientarbetet.

Eftersom en PTP är en utbildningstjänst, bör PTP-psykologen inledningsvis inte ha samma kvantitativa prestationskrav som enhetens legitimerade psykologer. Arbetet bör trappas upp successivt och i samråd mellan PTP-psykolog och handledare.

Mot slutet av tjänstgöringen kan prestationskraven likna de krav som föreligger för enhetens legitimerade psykologer, med hänsyn tagen till den tid som PTP-psykologen behöver ägna åt övrigt psykologarbete, handledning och utbildningsinslag. Psykologarbetet ska innebära successivt ökad mängd och komplexitet under tjänstgöringen. Utrymme bör finnas för spontana kontakter med PTP-handledaren och tillfällen för frågor, särskilt under det första halvåret.

Tjänstgöringsplanen syftar till att ge struktur för handledare, PTP-psykolog och chef att se till att PTP-tjänsten omfattar de arbetsuppgifter som Socialstyrelsen föreskriver. Var tredje månad bör handledare och PTP-psykolog följa upp tjänstgöringen, handledningen samt göra en bedömning av PTP-psykologens färdigheter och förhållningssätt, se bilaga PTP-plan och bedömningsunderlag. Det är viktigt att chefen deltar vid justering/revidering av tjänstgöringsplanens innehåll.

 

Till toppen av sidan


5. PTP-tjänstens innehåll och upplägg

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska tjänstgöringen fullgöras inom verksamhetsområden som omfattar såväl individinriktat som övrigt psykologarbete. Tjänstgöringen ska ge psykologen förutsättningar att tillämpa och utveckla sina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen.

Därför är det viktigt att tjänstgöringen under PTP-året är allsidig och bred. PTP-psykologen ska ha möjlighet att följa processer över tid och kontinuitet måste därför garanteras. PTP-psykologen behöver lära känna organisationen och andra professioners arbetssätt och gränsdragningar. PTP-psykologen bör också få kännedom om angränsande verksamheter och samverkan över verksamhetsgränserna.

Tjänstgöringen ska omfatta:

Individinriktat psykologarbete

  • Psykologisk utredning och bedömning

  • Behandling och rådgivning

Individinriktat psykologarbete ska innehålla alla ovanstående moment. Vad som avses är det direkta arbetet med klienter/patienter utifrån perspektivet hälsa/ohälsa och psykologiska funktioner. Det inkluderar utredning, bedömning och behandling av samt rådgivning till individer, familjer och grupper.

Det inkluderar också förmedling av utredningar till andra instanser liksom behandlings- och vårdplanering, behandlingskonferenser, teamarbete, samt dokumentation i form av journal-, utlåtande-, remisskrivning etc. I början av PTP-tjänstgöringen kan extra tid behöva avsättas för dessa moment.

Se bilaga Exempel på arbetsuppgifter under PTP för exempel på individinriktat psykologarbete.

Övrigt psykologarbete

  • Psykologisk utredning avseende grupper och organisationer

  • Förebyggande insatser

  • Arbete med organisationsförändring

  • Rådgivning

  • Konsultation

  • Metodutveckling och utvärdering

  • Handledning

  • Undervisning

Med övrigt psykologarbete avses arbetsuppgifter av övergripande karaktär. Vad som avses är att sprida och använda psykologisk kunskap utöver klientperspektivet. Verksamhetens behov av att få avgränsade frågeställningar belysta genom övergripande utredningar och sammanställningar kan vara vägledande vid utformningen av detta. Verksamheten kan med fördel förbereda avgränsade uppdrag till kommande PTP-psykolog, såsom kartläggning, implementering eller utvärdering.

Vissa arbetsuppgifter blir därför gränsfall mellan individinriktat och övrigt psykologarbete. Exempelvis kan rådgivning vara kopplat till enskilda individer (t.ex. telefonrådgivning) eller handla om generell, övergripande psykologisk kompetens (t.ex. rådgivning till andra yrkesverksamma eller att ge generella råd).

Det kan handla om arbete på grupp- och organisationsnivå. I vissa verksamheter är det övriga psykologarbetet en självklar del av arbetet, såsom att handleda, ge konsultation och utbilda. I andra verksamheter finns det ofta många frågor att kartlägga, problem att lösa och idéer att verkställa, som hittills inte blivit av för att resurser saknas. PTP-psykologer kan bidra med uppdaterad kunskap, bred kompetens och tidsutrymme.

Arbetsuppgifter och idéer som är kvalificerade för en psykolog, kan med fördel samlas och presenteras vid tjänstgöringens start. Arbetet kan – men behöver inte – resultera i en rapport. Det kan bestå av ett större arbete eller flera små arbetsuppgifter. Se bilaga Exempel på arbetsuppgifter under PTP för exempel på övrigt psykologarbete.

Det som särskiljer det individinriktade från det övriga psykologarbetet är således vilken psykologisk kompetens som används. I det individinriktade tillämpas den psykologiska kunskapen på individ, familj eller grupp, medan det övriga psykologarbetet handlar om psykologisk kunskap tillämpad på mer generell nivå.

Fördelning av tiden

  • Minst hälften av tiden ska ägnas åt individinriktat psykologarbete

  • Minst en fjärdedel av tiden ska ägnas åt övrigt psykologarbete

  • En fjärdedel av tiden fördelas enligt överenskommelse med chef och handledare

Fördelningen kan variera över tid och mellan verksamheter.

Reflektion och fördjupning

Närmaste chef ansvarar för att PTP-psykologen ges tid till reflektion och fördjupning av olika arbetsmoment. Möjlighet ska ges att delta i det utbud av internutbildningar, seminarier och konferenser som finns. Tid behöver avsättas för handledning, PTP-program, studiedagar och eventuella utbildningar.

Samtidigt är PTP en praktisk tjänstgöring, med tonvikt på psykologarbete. Omfattning och innehåll i utbildningsinslag bör därför beslutas i samråd mellan PTP-psykolog, handledare och chef.

Balans mellan individinriktat och övrigt psykologarbete

PTP-psykologen och handledaren ska genom tjänstgöringsplanen och dess praktiska genomförande få en balans mellan individinriktat och övrigt psykologarbete. Då många verksamheter har hög arbetsbelastning och stora behov hos patienter/klienter, är det ofta lätt att tillgodose det individinriktade psykologarbetet.

En del arbetsplatser kan dock vara ”snäva” i sin profil varför PTP-psykologen ibland kan behöva få uppgifter utanför den egna arbetsplatsen för att kunna uppfylla kraven på en allsidig PTP. Var i så fall uppmärksam på de krav som gäller tjänstgöring på olika arbetsplatser, se kapitel 4. Det övriga psykologarbetet behöver planeras och påbörjas tidigt, om det ska ges utrymme för en successiv upptrappning av det individinriktade psykologarbetet. 

Delad PTP

PTP kan vara uppdelad på olika uppdrag eller arbetsområden. I de fall detta sker på olika arbetsplatser finns vissa krav som måste uppfyllas, se kapitel 4. Om den delade PTP-tjänstgöringen sker på olika arbetsplatser utses en handledare för varje placering och varje handledare skriver ett eget intyg. Handledningen ska ges minst en timme per vecka på varje placering.

Forskar-PTP

Forskar-PTP erbjuds av vissa verksamheter i syfte att främja kliniknära psykologisk forskning. Vid denna typ av tjänst består det övriga psykologarbetet av forskning, vilket ska utgöra minst en fjärdedel av tjänstgöringen, men kan variera under året. Forskningsrelaterade arbetsuppgifter kan innehålla metodutveckling, mätmetodik, datahantering, dataanalys och presentation.

För att uppfylla Socialstyrelsens krav för psykologlegitimation är det viktigt att värna det individinriktade psykologarbetet, som ibland ingår i forskningen genom exempelvis bedömning, utredning, datainsamling och behandling i kontakt med enskilda klienter/patienter.

 

Till toppen av sidan


6. Yrkesidentitet och professionalisering

Psykologprofessionen

Psykologyrket ställer krav på avancerade kunskaper i psykologiska teorier och tillämpning av dessa för att förbättra människors livssituation, utvecklingsmöjligheter och deras förmåga att både anpassa sig och att påverka sitt liv i önskvärd riktning.

Psykologer behöver ha intresse av att förstå komplexa sammanhang utifrån flera olika perspektiv och har krav på etiska förhållningssätt, kontinuerlig kunskapsutveckling och en vetenskaplig förankring i sitt arbete. 

Psykologer arbetar ofta i team med andra professioner, där både förmåga till gränsdragningar för de egna insatserna och samarbete/samverkan förutsätts. Detta underlättas av kunskap om och förståelse för andra perspektiv än det egna.

Psykologer arbetar inom många olika verksamhetsfält, till exempel: 

  • elevhälsa, primärvård, psykiatri, habilitering

  • företagshälsovård inklusive prevention

  • arbetsförmedling, yrkesval, rekrytering, urval

  • kriminalvård

  • organisationsutveckling, chefs- och ledarskap

  • utbildning

  • idrott

och med hjälp av olika arbetssätt, till exempel:

  • psykologisk behandling inklusive psykoterapi

  • bedömning, utredning, diagnostik

  • stöd, vägledning, motivationsarbete

  • metodutveckling, utvärdering, forskning

  • handledning, konsultation

PTP-psykologen och professionen

PTP-tjänstgöringen är en plattform för fortsatt yrkesutövning och ska ge en allsidig erfarenhet som gynnar den professionella utvecklingen under kommande yrkesliv. I början av yrkesutövningen, där man lär sig metoderna, är nyttan av rutiner och mallar för att hantera konkreta situationer större. Så småningom har man en egen erfarenhetsbas att luta sig mot, ser mönster och kan agera utifrån en mer integrerad kunskap.

PTP-handledarens uppgift är att vägleda, stödja och bedöma professionaliseringen när PTP-psykologen lär sig den praktiska metodiken i psykologyrket. Under PTP-tjänstgöringen utvecklas det professionella förhållningssättet gentemot klienter och patienter. Det innebär bland annat en strävan att utgå från det som gagnar klienten/patienten och inte av egna känslor eller behov som väcks i mötet.

PTP-handledarens uppgift handlar också om att ge vägledning i att tillämpa de etiska regler och förhållningssätt som är förknippade med den legitimerade psykologens yrkesutövning. Som stöd för detta finns dels samhällets regelverk för yrkesutövning inom hälso- och sjukvårdens område, dels Yrkesetiska principer för psykologer i Norden (PDF).

En viktig del i professionaliseringen handlar också om att psykologen ska känna sig värdefull och trygg i sin roll som psykolog. Förutom att ombesörja den egna kunskapsutvecklingen samt att alltid iaktta både ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt, bör PTP-psykologen uppmuntras att värna de villkor och förutsättningar som främjar ett hållbart och hälsofrämjande yrkesutövande.

 

Till toppen av sidan


7. Handledarens ansvar

PTP-psykologen ska, oavsett tjänstgöringsgrad, erhålla PTP-handledning minst en timme varje vecka av sin PTP-handledare. Handledningen ges av psykolog med minst tre års yrkeserfarenhet som legitimerad psykolog i Sverige. Enligt föreskrifterna ska handledningen ske i dialogform. Handledningen ska vara individuell och måste ske via fysiska möten.

Handledningssituationen bygger på att en förtroendefull samarbetsrelation skapas mellan PTP-psykolog och handledare där man kan vara öppen och ta upp både sina styrkor och sina tillkortakommanden. I början av tjänstgöringen brukar det finnas behov av att träffas mer än en timme i veckan för att introduceras till yrket och på arbetsplatsen.

Psykologutbildningen är en generalistutbildning och PTP-tjänstgöringen ska erbjuda övning och fördjupning utifrån kraven som ställs för psykologexamen. PTP-handledningen ska därmed inte ses som handledning i specifika metoder.

Handledningen ska bidra till att PTP-psykologen utvecklar den egna kompetensen som psykolog och vara till nytta för arbetet med klienter/patienter. Handledaren fyller en viktig funktion som modell för PTP-psykologen under utvecklingen av dennes yrkesidentitet och yrkesutövning.

Genom PTP-handledningen stödjer och vägleder handledaren PTP-psykologen från teoretisk utbildning till praktiskt yrkesutövande. Handledningen består av många olika moment, så som introduktion till professionen/yrket, kliniska färdigheter (metodinriktad handledning i bedömning/utredning/behandling) och yrkesetiskt förhållningssätt, se vidare kapitel 8. Handledaren fungerar som rollmodell och bör låta PTP-psykologen få ta del av dennes kliniska arbete, exempelvis genom auskultation.

Handledaren ska kunna sätta sig in i PTP-psykologens situation och tillsammans med denne ansvara för utvecklingsprocessen. Handledaren ska också vara lyhörd för den enskilde PTP-psykologen samt ligga före och i lagom takt introducera olika moment. Det är också handledaren som i dialog med PTP-psykologen ytterst avgör vad som ska ingå i PTP-tjänstgöringen, det vill säga den som definierar innehållet så att det blir så allsidigt som krävs för ett godkännande. Handledarens funktion är därigenom både skyddande och gränssättande.

När handledaren noterar brister eller utvecklingsområden i PTP-psykologens arbete bör detta tas upp snarast möjligt med PTP-psykologen. Fokusera på förbättringsområden och konkretisera vad dessa innebär. Diskutera och bestäm åtgärder så som kompletterande arbetsuppgifter, specifikt metodstöd, extra handledning eller förlängd tjänstgöring. Handledaren dokumenterar tydligt de åtgärder som vidtas samt kontaktar vid behov chef och PTP-studierektor.

Bilagan PTP-plan och bedömningsunderlag hjälper till att ge struktur åt PTP och handledningsprocessen. I samarbete med chef ansvarar handledaren för att PTP-psykologen får rätt arbetsuppgifter som ökar i mängd, komplexitet och svårighetsgrad under året. Därför behöver handledaren kontinuerligt förvissa sig om att PTP-psykologen får arbetsuppgifter som motsvarar dennes kompetens.

PTP-psykologen arbetar under eget yrkesansvar. Vid tjänstgöringens slut ska handledaren intyga att PTP-psykologen kan arbeta i självständig ställning, varför det rekommenderas att handledaren och PTP-psykologen arbetar på samma arbetsplats. Vid extern PTP-handledning kräver Socialstyrelsen att det redogörs i PTP-intyget på vilket sätt som handledaren har fått insyn i PTP-psykologens verksamhet och dagliga arbete.

Att vara PTP-handledare är ett stimulerande arbete som kräver engagemang och tid utöver den obligatoriska handledningstimmen. Det rekommenderas att handledaren har deltagit i någon form av PTP-handledarkollegium/seminarier eller PTP-handledarutbildning.

Utöver PTP-handledning finns i vissa verksamheter möjlighet till kompletterande handledning/konsultation, exempelvis i utredningsmetodik. Oavsett andra handledningsinslag måste PTP-handledning alltid ges minst en timme per vecka.

Vid byte av handledare

Uppdraget som PTP-handledare fortgår vanligtvis under hela tjänstgöringen för att kunna följa processen och säkerställa kvalitet. Ibland sker ändå handledarbyten, exempelvis vid föräldraledighet eller byte av tjänst.

Vid byte av handledare eller arbetsplats ska den förre handledaren intyga genomförd tjänstgöring för tidsperioden som föregått bytet. En muntlig och skriftlig överlämning mellan handledarna rekommenderas. När PTP inte är fullgjord så ges ett utlåtande om lämplighet hittills. Se blanketten i dokumentet Information om praktisk tjänstgöring för psykologer (PDF).

PTP-psykologen ska vända sig till sin chef om handledaren inte hanterar eller kan fullgöra sitt uppdrag. PTP-psykologen rekommenderas att ta stöd av PTP-studierektor i detta.

Rollkonflikter

PTP-handledaren har flera roller. En roll är att vara stödjande och underlätta en inlärnings- och utvecklingsprocess. I den processen är det viktigt att handledaren möjliggör för PTP- psykologen att vara öppen och dela med sig av sina erfarenheter, tankar och känslor.

En annan roll är att vara den som bedömer om PTP-psykologen ska bli godkänd på sin PTP-tjänstgöring. Sett från PTP-psykologens perspektiv kan det vara känsligt att våga vara öppen men också kritisk gentemot handledaren och handledningen. Detta medför en konflikt/motsättning som behöver hanteras och benämnas.

Utifrån den redan komplexa handledarrollen är det olämpligt att som handledare dessutom ha en chefsfunktion i förhållande till PTP-psykologen. Chefen leder och fördelar arbetet medan handledarens roll är att vägleda, stödja och bedöma PTP-psykologen.

När PTP-psykologen riskerar att inte uppfylla kriterierna för godkännande

Vid stora brister eller problem som medför tvivel om lämplighet som legitimerad psykolog, bör detta tas upp snarast på ett tydligt och konstruktivt sätt. Diskutera med ansvarig chef och konsultera PTP-studierektor. Ordna med gemensamt möte samt upprätta en skriftlig åtgärdsplan.

Se vidare i bilagan Vägledning vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring.

 

Till toppen av sidan


8. Utvärdering och intygsunderlag

Var tredje månad ska handledare och PTP-psykolog avsätta tid för att tillsammans gå igenom hur tjänstgöringen fungerar, se bilaga PTP-plan och bedömningsunderlag. Det är i huvudsak tre områden som följs upp och utvärderas.

  • Tjänstgöringen och PTP-planen

  • Handledningen

  • PTP-psykologens färdigheter och förhållningssätt

De regelbundna utvärderingarna fyller flera funktioner: att lyfta styrkor, främja utveckling, förtydliga behov och underlätta slutlig bedömning. Enkla minnesanteckningar kan vara bra att ha vid senare uppföljningar och sparas tills PTP-tjänstgöringen avslutas. När tjänstgöringen är fullgjord ska PTP-psykologen visa sådan kunskap och fördjupad förmåga som krävs för att självständigt arbeta som legitimerad psykolog. Handledarens slutliga helhetsbedömning ingår sedan i PTP-psykologens ansökan om legitimation till Socialstyrelsen.

Intyg över praktisk tjänstgöring som psykolog

Handledaren ska vid PTP-tjänstgöringens slut sammanfatta sin bedömning i ett intyg till Socialstyrelsen, se föreskrifter och uppdaterade anvisningar på deras hemsida. Handledaren intygar att PTP-psykologen fullgjort sin tjänstgöring och att de beskrivna momenten ingått. Intyget ska dateras och signeras tidigast på PTP-tjänstgöringens sista dag. Socialstyrelsens blankett bör användas. Se dokumentet Information om praktisk tjänstgöring för psykologer (PDF).

Ansökan om legitimation

Ansökan om legitimation ska innehålla psykologexamensbevis och intyg över praktisk tjänstgöring som psykolog (länk till blanketten). PTP-psykologen skickar in ansökan om legitimation digitalt via Socialstyrelsens e-tjänst. Se Socialstyrelsens hemsida för aktuella uppgifter.

 

Till toppen av sidan


9. Hänvisningar

Socialstyrelsen
106 30 Stockholm
075–247 30 00
socialstyrelsen.se

 

Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160)

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30)

Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400)

Patientdatalag (SFS 2008:355)

Patientlag (SFS 2014:821)

Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659)

Hälso- och sjukvårdsförordning (SFS 2017:80)

Patientsäkerhetsförordning (SFS 2010:1369)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)

Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer (SOSFS 2008:34) 

Socialstyrelsens föreskrifter om att utfärda intyg inom hälso- och sjukvården m.m. (HSLF-FS 2018:54)

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden, Psykologförbundets kongress 2023

Principer för evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP), Psykologförbundets kongress 2020

 

Till toppen av sidan