Nationellt system för kunskapsstyrning
Det medicinska perspektivet dominerar helt i expertgrupperna i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Det gäller även grupper där psykologi är avgörande för evidensbaserad vård, så som området ”Barn och ungas hälsa”. Psykologprofessionen lyser nästan helt med sin frånvaro, visar Psykologförbundets kartläggning.
Psykologförbundet har i rapporten Nationellt system för kunskapsstyrning – hur involverad är psykologprofessionen? kartlagt representationen av experter i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Kartläggningen visar att expertgrupperna domineras av läkare och att psykologer och andra experter saknar representation.
– Om regionerna ska kunna erbjuda en kunskapsbaserad, jämlik och patientsäker vård, som genomsyras av evidens, erfarenhet och professionalitet, är det nödvändigt att psykologprofessionen, men också andra experter så som sjuksköterskor, finns representerade, säger Kristina Taylor, Psykologförbundets ordförande.
Regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning är ett av de mest centrala utvecklingsprojekten inom svensk hälso- och sjukvård. Syftet med systemet, som skapades 2018 på initiativ av regionerna, är att göra sjukvården mer kunskapsbaserad, jämlik och effektiv.
Arbetet i systemet för kunskapsstyrning leds i dag av 26 Nationella programområden (NPO) samt 8 Nationella samverkansgrupper (NSG). Deras huvudsakliga uppgift är att fatta strategiska beslut, inrätta och sätta samman arbetsgrupper samt besluta om vad dessa ska ägna sig åt/arbeta med.
För att kunna fatta strategiska beslut, identifiera utvecklingsbehov samt prioritera rätt insatser – behöver sammansättningen av experter inom NPO respektive NSG vara relevanta och representativa för de områden som grupperna ansvarar för. Med experter avses här yrkesgrupper, så som sjuksköterskor, psykologer och läkare, samt representanter från patientorganisationer.
Psykologförbundets kartläggning av sammansättningen av experter inom de 34 olika NPO och NSG, "Nationellt system för kunskapsstyrning – hur involverad är psykologprofessionen?", visar att:
- 12 av totalt 34 omfattar områden där psykologin/psykologisk behandling/vård dominerar eller utgör en viktig del.
- 10 av dessa 12 (där psykologin/psykologisk behandling/vård dominerar eller utgör en viktig del) saknar representation av psykologprofessionen.
- Endast i en expertgrupp – NPO Psykisk hälsa – är psykologprofessionen ordentligt representerad (med två ledamöter och där psykolog innehar framträdande position som processledare).
- I expertgruppen – NPO Nationellt primärvårdsråd – finns en psykolog men utan framträdande position.
- Psykologer finns heller inte representerade i de totalt 5 NPO/NSG som omfattar områden där psykologin bedöms utgöra viktigt komplement.
- Sjuksköterskor/omvårdnadsexperter saknas i flertalet av de granskade grupperna.
- Representanter för patienter – och därmed det viktiga patientperspektivet –saknas, med något undantag, i samtliga NPO/NSG.
- Representationen av läkare – och därmed det medicinska perspektivet – är helt dominerande.
Psykologförbundet konstaterar att det i nuvarande sammansättning av experter inom NPO och NSG saknas nödvändig kunskap, kompetens och erfarenhet för att kunna identifiera utvecklingsbehov och prioritera relevanta insatser. Med befintlig sammansättning, som ofta saknar såväl patientperspektiv som flertalet relevanta yrkesgrupper, riskerar regionernas gemensamma system för kunskapsstyrningen att bromsa den organisatoriska utvecklingen att erbjuda god och patientsäker vård som genomsyras av evidens, erfarenhet och professionalitet.
För att säkerställa representationen av relevanta experter med rätt kompetens föreslår Psykologförbundet att nomineringsprocessen och sammansättningen av experter i NPO/NSG reformeras.
Psykologförbundet föreslår att varje sjukvårdsregion, i stället för att utse en expert, ska få nominera flera experter med olika professionell bakgrund till respektive NPO och NSG. Därefter utser Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) en av dessa från varje region – utifrån ambitionen att sammansättningen ska vara multiprofessionell och spegla området. Möjligheten att adjungera olika kompetenser till grupperna bör också nyttjas i större utsträckning. För att främja patientperspektivet bör varje NPO och NSG därutöver utökas med en ledamot som patientorganisationer får nominera. Det bör även ställas krav på att varje NPO/NSG ska eftersträva ett interprofessionellt förhållningssätt och lärande.
Psykologförbundet föreslår även att funktionen PLA, psykolog med psykologiskt ledningsansvarig, likställs med MLA, medicinskt ledningsansvarig, och inrättas i de vårdverksamheter där det psykologiska perspektivet, behovet av implementering av psykologiskt kunskapsstöd samt tillämpning av psykologiska insatser – är relevanta.