Psykologer i primärvården – en självklarhet

Vårdarenan samlar beslutsfattare, aktörer och företrädare för hälso- och sjukvården för att diskutera och peka ut riktningen för svensk sjukvård. Omställningen till god och nära vård var en högaktuell fråga som togs upp i flera samtal och sammanhang, däribland i Psykologförbundets samtal ”Så här kan primärvården klara sitt uppdrag som första linjens psykiatri”, som arrangerades den 9 april.

Utgångspunkten för förbundets samtal var att det nu finns förutsättningar för att primärvården ska klara att omhänderta det stora antalet vårdsökandemed psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har tagit fram en nationell målbild för vad primärvården behöver för att klara detta uppdrag. I målbilden anges tillgången till psykologer och tvärprofessionella team. Regeringen har även riktat närmare en halv miljard till att göra verkstad av detta. 

Med i förbundets panelsamtal, som modererades av Anders Printz, medverkade förutom Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor även Kerstin Evelius, sektionschef, SKR; Pontus Strålin, medicinsk sakkunnig psykiatri, Socialstyrelsen; Karl Landergren, biträdande Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Östergötland; Sara Banegas, chefläkare, Praktikertjänst och Tora Nordström, ledningsansvarig psykolog (PLA), Praktikertjänst.

– Det blev ett väldigt bra och givande samtal, säger förbundsordförande Kristina Taylor och fortsätter:

– Alla i panelen delade samma bild; psykologisk kompetens, tillgång till psykologer och tvärprofessionella team inom primärvården uppfattas som självklara för att första linjens psykiatri ska bli verklighet. Jag ser denna samsyn hos olika aktörer som ett kvitto på att vi som förbund lyckats nå framgång i vårt påverkansarbete, att föra ut vad psykologer och psykologisk kompetens bidrar med i omställningen av god och nära vård.

Kristina Taylor medverkade även i runda-bord-samtalet ”Rätt representation i kunskapsstyrningen”, som arrangerades den 8 april av Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Barnmorskeförbundet. Här lyftes behovet av att säkerställa rätt och relevant representation av företrädare för såväl professionerna som patient- och brukarorganisationerna.

På Vårdarenans agenda och seminarier rymdes även digitaliseringen, samverkan mellan olika huvudmän, kompetensförsörjningen, säkerhet och beredskap, ledarskap samt olika perspektiv på omställningen till god och nära vård – som, trots 31 miljarder kronor och flera års satsningar, inte uppnått några av regeringens mål, enligt Vård- och omsorgsanalys slutrapport. Rapporten visar bland annat att patienter inte upplever ökad tillgänglighet, delaktighet eller kontinuitet. En del av myndighetens kritik handlar om regeringens vaga och oprecisa mål samt en bristande helhetssyn på hur målen ska uppnås.

Myndighetens rekommendation är ett omtag av hela omställningen. Något som även sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson höll med om i sitt inledningstal.

Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor håller också delvis med:

– När en så pass omfattande omställning för hela sjukvården, och som dessutom hela vägen haft en enad politisk uppbackning, visar så få påtagliga förändringar behövs troligen en förnyad analys och lite nya angreppssätt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att allt inte finns med i Vård- och omsorgsanalys utvärdering; det finns till exempel långt mer data som rör allmänläkarnas upplevelser, antal, tjänster etcetera än det finns data som rör övriga yrkesgrupper, så som vår profession, vilket sammantaget ger en alldeles för ensidig och läkardominerande bild av omställningen.

Vårdarenan, som arrangeras av Dagens Medicin Agenda, är en årligen återkommande mötesplats med seminarier och samtal som vänder sig till beslutsfattare, aktörer samt företrädare för de många olika professionerna inom svensk hälso- och sjukvård.