Debatt: Inget motsatsförhållande mellan läkare och psykologer
Frågan om utbyggnaden av den nära vården med primärvården som bas, är mer komplex än frågan om antalet allmänläkare, menar Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor som svar på debattinlägget ”Allmänläkarna är nyckeln till bättre vård” (SvD).
Nätverket mot olämplig styrning av sjukvården skriver i debattartikeln ”Allmänläkarna är nyckeln till bättre vård” (Svenska Dagbladet, 18/9) att detaljstyrning och skiftande politiska idéer i olika regioner skapar hinder för en professionellt utvecklad vård. Psykologförbundet delar den problemanalysen, men menar att det ensidiga fokuset på allmänläkare som lösningen på primärvårdens problem är en återvändsgränd.
På många vårdcentraler runt om i landet råder i dag brist på nästan samtliga professioner. Trots att den psykiska ohälsan ökat under lång tid till stor kostnad för samhället – och är orsaken bakom många primärvårdsbesök – är det exempelvis många vårdcentraler som helt saknar psykologer. Psykologbristen kan bland annat förklaras av att psykolog inte finns med som krav i förfrågningsunderlagen för vårdval i 16 av landets 21 regioner.
Psykologförbundet ifrågasätter inte att det måste bli fler specialister i allmänmedicin och ser heller inget motsatsförhållande mellan läkare och psykologer. Tvärtom är det två olika professioner som kompletterar varandra och samarbetar väl på de vårdcentraler där psykologer finns. Vår poäng är att frågan om utbyggnaden av den nära vården med primärvården som bas är mer komplex än frågan om antalet allmänläkare.
Hur ska patientens olika behov kunna tillgodoses om det saknas distriktssjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter eller psykologer på vårdcentralen? Ingen vet heller säkert effekterna av andra former av kontinuitet än med läkare, till exempel hur rimlig tillgång och kontinuerlig kontakt med psykolog påverkar befolkningens hälsa över tid, eftersom det inte mäts.
Det går med andra ord inte att hävda att organisering av primärvården kring just läkarkontinuiteten ger mest nytta. Studier visar också att vårdcentralerna i Sverige har svårt att klara det förebyggande arbetet liksom handläggning av kroniska sjukdomar (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2023:2), vilket i sig talar starkt för teamet och behovet av fler kompetenser än läkare i primärvården.
Psykologförbundet menar därför att satsningar måste göras för att tillgodose försörjningen av alla kompetenser inom primärvården som patienterna bedöms ha behov av under överskådlig framtid. Annars är inte mycket vunnet, inte ens för läkarna vars dåliga arbetsmiljö fortsatt lär bestå oavsett hur många de blir.
En utbyggnad av den nära vården måste utgå från teamet. Självklart ska invånare som listar sig på en vårdcentral fortsatt kunna välja en fast läkarkontakt om hen önskar. Men patienter vill inte enbart ha kontinuitet i läkarkontakten utan även i kontakten med övriga professioner. För att patienten ska ha en självklar tillgång till olika kompetenser utifrån sina behov, krävs en bred sammansättning av olika yrkesföreträdare, liksom väl fungerande samverkan i multiprofessionella team på vårdcentralen.
Kristina Taylor
Ordförande Sveriges Psykologförbund