Panelsamtal om psykisk hälsa invigde kongressen 2023
På den fysiska kongressen inledningstalade förbundsordförande Kristina Taylor, därefter, på skärm, kom en peppande hälsning från socialministern Jakob Forssmed, som inte kunde närvara. Sedan äntrades scenen av inbjudna gäster för ett panelsamtal om en långsiktig plan för ökad psykisk hälsa.
Psykologförbundets fysiska kongress 2023 inleddes på en av årets hittills varmaste dagar. Inne i plenum samlades ett hundratal deltagare, varav drygt 60 kongressombud, hitresta från hela landet för att diskutera, yrka och gemensamt besluta om inriktningen för Psykologförbundets kommande mandatperiod.
Men först ett panelsamtal om en långsiktig plan för ökad psykisk hälsa: ”Kan Sverige gå den danska vägen?”, modererat av Anders Printz.
Titeln anspelar på att den tioårsplan för ökad psykisk hälsa, som danska Psykologförbundet varit med om att ta fram tillsammans med andra professionsförbund, brukarföreningar, myndigheter, departement och delar av forskarsamhället. En plan som Danmarks riksdag antagit för att förbättra psykiatrin och den psykiska hälsan.
Inbjudna för att samtala om detta även kan vara något för Sverige fanns, förutom Kristina Taylor: Johanna Ahnquist, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Kristina Sinadinovic, projektledare Socialstyrelsen och Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero. Med på länk var också Lise-Lotte Risö Bergerlind, ordförande NPO Psykisk hälsa.
Först ut var Kristina Taylor som sammanfattade dagsläget:
– Psykologförbundet har, liksom andra professionsförbund, utredare, samordnare, forskare, patientföreträdare, länge uppmärksammat och påtalat behovet av långsiktiga och samordnade satsningar för att stärka den psykisk hälsan. Men dessvärre har det inte fått fäste i svensk politik. Vi behöver hitta sätt att nå fram, sa Kristina Taylor.
Många aktörer och med olika mandat och roller, samt regional och kommunal styrning, och inte en samordnad statlig styrning – var orsaker varför detta, trots många påtryckningar, inte fått politiskt fäste, menade flera i panelen.
Men kanske kan det regeringsuppdrag att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention nu äntligen göra skillnad. Huvudansvariga för att ta fram strategin är Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, som i samråd med en mängd myndigheter, regioner och kommuner och även patientföreningar och professionsförbund nu landat i ett utkast som ska presenteras för regeringen senare i år.
– Att komma överens om vad är inte så svårt, men hur vi ska arbeta är svårare när det finns så många aktörer, sade Kristina Sinadinovic, som arbetat med att ta fram strategin.
– Jag tror vi behöver se mer av statlig styrning och vi behöver ha minst en tioårsplan för hur det arbetet ska se ut. Det behövs tydlighet att arbetet med ökad psykisk hälsa inte är fritt valt arbete, sade Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero.
Lise-Lotte Risö Bergerlind från NPO Psykisk hälsa höll med:
– Det är helt avgörande att vi behöver göra på ett annat sätt, regeringen behöver ha en långsiktig strategi, då skulle vi kunna få en helt annan utveckling än vi har i dag. Vi ska gå ihop, och opinionsmässigt gå samman och kräva förändring. Jag vill gärna vara med men inte som egen röst utan tillsammans med er, och ställa kravet på regeringen att ha minst en tio års långsiktig plan.
– Nästa steg, efter att ha presenterat förslaget för regeringen, är att ta fram en handlingsplan eller flera, sa Johanna Ahnquist, från Folkhälsomyndigheten.
Kristina Taylor summerade samtalet:
– Det är hoppfullt att höra att vi delar analys. För att få igenom förändringar och nå fram till beslutsfattare, behöver vi gå ihop gemensamt och driva opinion. Det är så vi blir starka.