Hoppa till huvudinnehåll Sök Logga in Bli medlem

Alla frågor & svar

Ta del av svar på vanliga frågor inom olika områden.

Medlemskap

Hur blir jag medlem i Psykologförbundet?

Ansök om medlemskap här på vår webbplats i medlemsansökan. Följande personer kan bli medlem i Psykologförbundet:

  • studerande på psykologprogram
  • person med psykologexamen
  • PTP-psykolog
  • legitimerad psykolog
  • disputerad i psykologi eller pedagogik
  • person med utländsk legitimation som har ansökt om svensk legitimation
Till medlemsansökan

Varför ska jag vara medlem?

Det finns många goda anledningar att bli medlem hos oss, oavsett om du är student, anställd, företagare, chef eller arbetssökande. Här listar vi fem av dem:

  1. Du får fackligt stöd, exempelvis vid omorganisering, uppsägning och annat som påverkar din anställning.
  2. Du får vägledning genom hela din karriär, bland annat i frågor som rör professionen, löneanspråk och allmänna villkor.
  3. Du får tillgång till Sveriges bästa lönestatistik så att du kan vässa dina argument inför lönesamtalet.
  4. Du får rabatter och erbjudanden, exempelvis får du förmånliga villkor på försäkringar, bolån samt rabatter på hotell.
  5. Du får en av marknadens absolut bästa inkomstförsäkringar.
Läs mer om dina medlemsförmåner

Vad kostar det att vara medlem?

Din medlemsavgift beror på om du är anställd, studerande, företagare eller pensionär. I vissa fall har du möjlighet till reducerad avgift.

Läs om aktuella medlemsavgifter

Kan jag få betala mindre i medlemsavgift?

Du som gör PTP, har ansökt om svensk legitimation och kompletterar din utländska utbildning eller är dubbelansluten doktorand får per automatik reducerad avgift. Även du som anmält att du är arbetssökande, föräldraledig på heltid eller är heltidssjukskriven (från dag 91) får reducerad avgift fram till det datum du meddelat.

Läs mer om våra aktuella medlemsavgifter

Kan jag bli medlem om jag är företagare?

Du som driver eget företag som psykolog är välkommen att bli medlem hos oss. Som företagarmedlem får du särskilda förmåner, bland annat omfattas du av en lagstadgad patient- och företagsförsäkring, och vi ger dig rådgivning i psykologspecifika företagarfrågor.

Läs mer om medlemskap som företagare

Vad gäller för studentmedlemskap?

Du som studerar vid någon av psykologprogrammen kan bli studentmedlem hos oss. Det kostar bara 10 kr i månaden och då ingår en massa förmåner som gynnar din trygghet och utveckling inom yrket.

Läs mer om medlemskap som student

Vad innebär medlemskap i en nationell förening?

Inom våra nationella föreningar samlas psykologer inom ett specifikt verksamhetsområde. Föreningarnas uppgift är att stödja och bevaka medlemmarnas yrkesmässiga intressen, att stimulera utvecklingsarbete och bedriva information inom området. Dessa forum är en viktig del av vår organisation där du kan bidra, engagera dig i och utveckla professionen. Nationella föreningarna tar ut en medlemsavgift, läs mer om den på respektive förenings sida.

Till våra nationella föreningar

Vad innebär medlemskap i ett nätverk?

Våra nätverk gör det möjligt för dig att få erfarenhetsutbyte och stöd från andra psykologer i frågor inom ett specifikt område. Medlemskap är gratis.

Till våra nätverk

Hur blir jag medlem i en nationell förening eller ett nätverk?

Som medlem i Psykologförbundet kan du gå med i en nationell förening eller ett nätverk via Min sida.

Vilka skyldigheter har jag som medlem?

Som medlem i Psykologförbundet förväntas du följa förbundets stadgar och yrkesetiska principer.

Hur avslutar jag mitt medlemskap?

För att säga upp ditt medlemskap i Psykologförbundet ber vi dig först ta del av informationen på sidan Utträde gällande saker att tänka på när medlemskapet upphör. Följ sedan instruktionerna på sidan.

Lön

Har jag rätt till löneökning när jag är föräldraledig?

Som föräldraledig skyddas du i lönehänseende mot missgynnande. Det betyder att du har rätt att bli behandlat exakt som övriga kollegor som inte är föräldralediga. Vilken löneökning du får beror på hur du har presterat innan du gick på föräldraledighet. Går en sådan bedömning inte att göra, brukar arbetsgivaren ge dig samma löneökning som genomsnittet får.

Vad händer med min löneökning om jag är sjukskriven?

Via våra kollektivavtal har vi säkerställt att sjukskrivna inte ska missgynnas ur lönesynpunkt. Oftast innebär det att du som är frånvarande på grund av sjukdom får en genomsnittlig löneökning av din arbetsgivare.

Hur funkar det med lönesamtal när jag jobbar deltid?

Som deltidsanställd ska du hanteras i löneprocessen precis som alla andra tillsvidareanställda. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska kalla dig till ett lönesamtal, prestationsbedöma dig och ge dig en löneökning som motsvarar din prestation. Vid själva utbetalningen av lönen anpassas lönen utifrån din faktiska arbetstid.

Kan min arbetsgivare sätta en ny lön för mig utan att vi har haft lönesamtal?

Vi rekommenderar att kontakta din chef och påpeka detta och kräv att få ett lönesamtal där du ska kunna diskutera lön. Vill chefen inte gå med på det, kontakta din lokala psykologförening eller Psykologförbundets rådgivning så får de eller vi undersöka omständigheterna närmare och eventuellt kontakta arbetsgivaren och/eller begära förhandling i frågan då det bryter mot löneavtalet samt eventuellt vissa lagar.

Mina kollegor har högre lön än mig. Kan jag kräva samma lön som de under lönesamtalet?

Det är bra om du undviker att prata om dina kollegors lön under ditt eget lönesamtal. Anledningen till det är att lönesamtalet till stor del handlar om dina prestationer och inte vad andra har i lön. Dessutom har du sällan tillräcklig insyn om vilka mål, förväntningar, krav, förutsättningar som arbetsgivaren har ställt på kollegornas arbeten.

Ytterligare en anledning till att inte blanda in kollegorna är att våra löneavtal förespråkar lönespridning, differentiering av löner och individuella lönesamtal. Vi rekommenderar dig därför att fokusera på hur väl du har uppfyllt dina mål, tagit ansvar, presterat, bidragit till verksamheten och levt upp till era lönekriterier bland annat.

Läs mer om lönesamtal

Får min arbetsgivare ge mig noll kronor i löneökning?

Ja, arbetsgivaren har möjlighet att göra så men i praktiken ska det mycket till för att det ska inträffa. Det förutsätter att din prestation eller kvaliteten i dina arbetsuppgifter har uteblivit eller varit mycket svaga trots ansträngningar från arbetsgivarens sida att uppmärksamma dig på det och vidta stödjande åtgärder. Din arbetsgivare ska alltid upprätta en handlingsplan där det framgår vad du som arbetstagare behöver iaktta för att få en normal löneutveckling.

Måste jag kallas till lönesamtal även om min arbetsgivare inte har kollektivavtal?

Om det saknas ett kollektivavtal och det inte står något om rätten till lönesamtal samt tidpunkt för det i ditt enskilda anställningsavtal, så har du egentligen inte rätt till årliga lönesamtal. Däremot brukar arbetsgivare vara måna om att behålla sina psykologer och därför är de säkert villiga att ändå ha lönesamtal med dig.

Påminn din arbetsgivare om vad som är praxis på arbetsmarknaden för psykologer och se till att du får en marknadsmässig lön. Tänk på att vid behov även kompensera för frånvaron av kollektivavtal och de värden som finns där!

Läs mer om kollektivavtal

Arbetslöshet

Hur vet jag om jag är medlem i a-kassan?

För att kontrollera om du är medlem i Akademikernas a-kassa loggar du in på din sida på Akademikernas a-kassas webbplats.

Hur blir jag medlem i A-kassan?

För att bli medlem i Akademikernas a-kassa ansöker du på deras webbplats.

Hur byter jag a-kassa?

Om du är med i en annan a-kassa kan du enkelt byta till Akademikernas a-kassa. Den medlemstid du redan har tjänat in tar du med dig till Akademikernas a-kassa. Om du ger dem fullmakt när du ansöker hjälper de även till med bytet.

Du ansöker om medlemskap på a-kassans hemsida. Du når dem även på telefon 08-412 33 00.

Hur ansöker jag om ersättning från a-kassan?

För att ansöka om ersättning från Akademikernas a-kassa loggar du in på din sida på Akademikernas a-kassa – Sök ersättning

Hur fungerar inkomstförsäkringen?

Om du är medlem hos oss ingår Psykologförbundets inkomstförsäkring (via Folksam). Det är ett komplement till a-kassan och innebär att du kan få upp till 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till 80 000 kr/månad brutto, i sammanlagt 120 ersättningsdagar.

Alla yrkesverksamma medlemmar omfattas av inkomstförsäkringen under förutsättning att du är medlem i Akademikernas a-kassa och har varit medlem i Psykologförbundet i ett år.

Läs mer på inkomstförsäkringens webbplats (Folksam)

Hur ansöker jag om ersättning från inkomstförsäkringen?

Skicka in en ansökan till Folksam genom webbformuläret.

Till anmälan om arbetslöshet

Hur fungerar den frivilliga tilläggsförsäkringen?

Du kan komplettera inkomstförsäkringen som ingår i ditt medlemskap med en individuell tilläggsförsäkring. Tilläggsförsäkringen täcker en period om ytterligare 180 ersättningsdagar. Tilläggsförsäkringen ger som mest 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till en månadslön på 80 000 kronor.

För mer information och fullständiga villkor samt för information om ersättning från inkomstförsäkringen, ring Folksam på telefon 0770-78 20 50 eller besök inkomstförsäkringens webbplats. Där kan du även se hur mycket ersättning du kan få.

Läs mer på inkomstförsäkringens webbplats (Folksam)

PTP

Varför måste jag göra PTP?

Det är ett krav för att få legitimation som psykolog. PTP, praktisk tjänstgöring för psykologer, ska fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter att du har tagit examen från psykologprogrammet.

PTP ska ge övning och fördjupning i psykologyrket med utgångspunkt i det som lärs ut på psykologprogrammet. PTP-psykologen arbetar under eget yrkesansvar, samtidigt som det också är en utbildningstjänst.

Läs mer om PTP

När kan jag påbörja min PTP?

Du kan påbörja din PTP efter det datum som examensbeviset från psykologprogrammet är utfärdat.

Läs mer om PTP

Vad ska jag begära i lön som PTP-psykolog?

Det finns inga allmänna PTP-lönerekommendationer. Det är bra att titta hur löneläget ser ut på just den arbetsplats där du söker jobb.

Lönerna ser olika ut inom respektive sektor och de skiljer sig även geografiskt. Det kan vara bra att vänta med ett löneanspråk tills du blivit erbjuden tjänsten och när du vet hur lönerna ser ut på arbetsplatsen.

Du som är medlem kan ta kontakt med din lokala psykologförening eller gå in på Saco Lönesök och skräddarsy egen statistik. Du kan också boka tid för individuell rådgivning via Min sida.

Läs mer om PTP

Kan jag göra PTP på deltid?

PTP fullgörs i allmänhet 12 månader på heltid. Om PTP fullgörs på deltid ska tjänsten vara minst på halvtid och tiden ska förlängas så att den sammanlagda tiden motsvarar ett års heltidstjänstgöring.

Läs mer om PTP

Får jag vara ledig under PTP:n?

Alla har rätt till semesterledighet i enlighet med semesterlagen och/eller kollektivavtal utan att behöva förlänga PTP:n. Det gäller oavsett om semesterdagarna är betalda eller om de är obetalda. Annan ledighet med lön som arbetsgivaren beviljar ingår också i PTP-tjänstgöringen.

Vid oplanerad frånvaro och annan frånvaro än semester utan lön (exempelvis sjukdom, föräldraledighet, och annan tjänstledighet utan lön) ska, enligt Socialstyrelsen, PTP-tjänstgöringen förlängas med motsvarande tid. Det finns dock ingen regel som tvingar din arbetsgivare att förlänga din anställning, vilket innebär att du på ett så tidigt stadium som möjligt bör ta upp frågan om förlängning av anställningen.

Läs mer om PTP

Vilka arbetsuppgifter måste ingå i PTP:n?

Tjänstgöringen ska ge dig som psykolog förutsättningar att tillämpa och utveckla dina kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen. Därför är det viktigt att tjänstgöringen under PTP-året är allsidig och bred. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska tjänstgöringen fullgöras inom verksamhetsområden som omfattar såväl individinriktat psykologarbete som övrigt psykologarbete.

Med individinriktat psykologarbete avses psykologisk utredning och bedömning samt behandling och rådgivning. Med övrigt psykologarbete avses till exempel förebyggande insatser, utbildning, handledning, arbete med organisationsförändring, rådgivning, konsultation, metodutveckling och utvärdering. För ytterligare exempel på vad PTP kan innehålla, se PTP-handboken. Tänk på att en tjänstgöringsplan ska upprättas och ska hjälpa till att säkerställa att alla viktiga moment kommer med.

Till PTP-handboken

Kan jag göra min PTP på flera olika arbetsplatser?

Ja, men varje tjänstgöring måste motsvara minst fyra månader heltid. Om du till exempel arbetar halvtid på en PTP, måste du göra det i åtta månader, för att Socialstyrelsen ska godta denna tjänstgöring.

Tänk på att du både ska begära PTP-intyg av PTP-handledaren och tjänstgöringsintyg av chefen från samtliga tjänstgöringar.

Läs mer om PTP

Kan jag göra PTP inom privat sektor?

Ja, det går bra. Det krävs dock att arbetsplatsen är godkänd av Socialstyrelsen. Det är arbetsgivaren som ska göra ansökan till Socialstyrelsen om godkännande av privat verksamhet. Det kan vara bra att själv se efter om arbetsplatsen är godkänd innan du påbörjar din PTP hos en privat arbetsgivare.

Läs mer om PTP

Kan jag göra min PTP inom forskning?

Ja, inom ramen för reglerna kring Övrigt psykologarbete. Forskningsdelen kan alltså vara 25–50 % av tjänstgöringen. Resten ska vara individinriktat arbete.

Läs mer om PTP

Kan jag göra min PTP utomlands?

Ja, högst 8 månader motsvarande heltidstjänstgöring kan genomföras i ett annat EES-land, enligt de nya reglerna.

Vilka krav finns för PTP-handledningen?

Du som PTP-psykolog ska få yrkeshandledning minst en timma per vecka av en psykolog som har minst tre års yrkeserfarenhet som legitimerad psykolog.

PTP-handledaren ska också tillsammans med dig som PTP-psykolog utforma en individuell skriftlig tjänstgöringsplan i ett tidigt skede i PTP. Ni ska regelbundet utvärdera handledningen.

PTP-handledaren har två huvudsakliga uppgifter: att ”kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda psykologen i dennes professionella utveckling”, samt godkänna PTP, det vill säga ta ställning till om du är lämplig som psykolog i självständig ställning.

Läs mer i PTP-handboken

Får jag kalla mig psykolog under min PTP?

Ja, det får du. Psykolog är en skyddad yrkestitel enligt 4 kap 5 § PSL. Titelskyddet innebär att inom hälso- och sjukvården får endast den som är legitimerad psykolog eller den som genomför sin praktiska tjänstgöring som psykolog (PTP) kalla sig för psykolog.

Läs mer om PTP

Från vilket datum gäller min psykologlegitimation?

Behörigheten att utöva ditt yrke som legitimerad psykolog gäller från utfärdandedatum, det vill säga den dag Socialstyrelsen fattar beslut i ärendet och lägger in datumet i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP).

Jag har en utbildning från utlandet, kan jag få svensk psykologlegitimation?

Det är Socialstyrelsen som beslutar om legitimation för psykologer.

Läs mer här

Specialistutbildning

Vad innebär de nya reglerna för specialistutbildningen?

Specialistutbildningen för legitimerade psykologer är under förändring utifrån Psykologförbundets inriktningsbeslut från januari 2022.

Genom ett ökat samarbete med lärosäten och regioner skapas gemensamma riktlinjer för att tydliggöra verksamhetsnytta och relevans för psykologers specialisering. Ett arbete pågår också med sikte på nationell reglering.

Läs mer här

Vad krävs för att antas till specialistutbildningen?

För att antas till specialistutbildningen behöver du vara legitimerad psykolog och ha ett pågående arbete som psykolog inom den specialitet du söker till. Om du inte är medlem i Psykologförbundet behöver du skicka in en kopia på din psykologlegitimation. 

Hur snabbt får jag svar på min antagning till specialistutbildningen?

Antagning sker löpande året om, och i regel får du ett antagningsbesked inom en månad.

Finns det ett begränsat antal platser på specialistutbildningen?

Nej, specialistutbildningen antar psykologer löpande.

Jag är ännu inte antagen till specialistutbildningen, kan jag börja gå kurser?

Nej. Du behöver vara antagen till specialistutbildningen innan kursen startar. Du måste alltså ansöka till specialistutbildningen senast en månad innan kursstart. Annars kommer du inte att få tillgodoräkna dig kursen.

Hur vet jag vilken specialitet jag ska välja?

Val av specialitet bör utgå från ditt intresse, dina framtida yrkesplaner och din nuvarande tjänst. Då det är ett omfattande arbete att bli specialist är det viktigt att du vill jobba inom området en längre tid. Om du inte har ett arbete som passar för den specialiseringen du helst vill göra, bör du först försöka få ett arbete inom det fältet.

Utöver eget intresse är det viktigt att utgå från verksamhetens behov av specialistkompetens vid val av specialitet. Har du ett arbete med stor bredd är det viktigt att se till så att du får snäva in ditt arbete och fokusera mer tid på de arbetsuppgifter som rör specialistområdet. Åtminstone en tredjedel av dina arbetsuppgifter ska vara fördjupande inom specialistområdet. 

Hur vet jag vilka kurser som godkänns inom min specialitet?

I kurskatalogen kan du se och filtrera på godkända fördjupningskurser för respektive specialitet. Alla ackrediterade specialistkurser godkänns som breddkurser inom samtliga specialiteter. 

Specialiserar du dig inom hälsopsykologi, funktionshindrens psykologi, forensisk psykologi samt missbruks- och beroendepsykologi kan du få en icke ackrediterad kurs tillgodoräknad om den uppfyller de formella kraven för en specialistkurs och är relevant för specialiteten. Du behöver då göra en så kallad ekvivaleringsansökan. Vi rekommenderar i första hand att du går redan ackrediterade specialistkurser då ekvivaleringsprocessen kan ta tid och det finns viss osäkerhet kring godkännandet. Ekvivaleringsansökan hittar du under fliken Blanketter.

Jag har gått gamla introduktionskursen, kan jag komplettera med något från nya introduktionskursen?

Nya introduktionskursen är en helt ny kurs och det finns tyvärr inga möjligheter att komplettera gamla med delar av nya introduktionskursen. Däremot är du välkommen att gå nya introduktionskursen, även om du har gått gamla, på samma villkor som alla andra och samma avgift.

Hur vet jag vilket arbetsinnehåll som godkänns inom min specialitet?

Arbetsområde och innehåll för respektive specialitet hittas på sidan om specialiteterna. Du redovisar din tjänstgöring i din ansökan om behörighet och då görs en prövning av att du uppnått kraven. 

Hur hittar jag kurser för min specialistutbildning?

Kommande specialistkurser hittas i kurskatalogen. Katalogen uppdateras kontinuerligt så det är bra att titta in där då och då. Får du höra om tidigare ackrediterade kurser som du är intresserad av kan du kontakta kursanordnaren (inte oss på Psykologförbundet) för att fråga om och när kursen ges igen. Visat intresse kan påverka att kursen kommer åter. 

Specialiserar du dig inom hälsopsykologi, funktionshindrens psykologi, forensisk psykologi samt missbruks- och beroendepsykologi kan du få en icke ackrediterad kurs tillgodoräknad om den uppfyller de formella kraven för en specialistkurs och är relevant för specialiteten. Du behöver då göra en så kallad ekvivaleringsansökan, som du hittar under liken Blanketter. 

Kursanordnaren eller någon som arbetar på universitet kan hjälpa dig bedöma om kursen uppfyller de formella kriterierna. Att kursen är på en avancerad nivå, samt har en individuell examination är några av de kriterier som är viktiga. 

Hur vet jag om det jag tänker skriva om kan godkännas som kunskapstillskott inom specialiteten?

Ta hjälp av någon kunnig inom specialiteten, det kan vara en erfaren kliniker eller forskare på området. En litteratursökning kan vara en bra början för att få en bild av vad som redan finns undersökt inom området. Det viktigaste är att ditt arbete utgör ett bidrag till den tillämpade psykologin. Så om en litteratursökning visar att ämnet redan är väl forskat behöver du finna någon ny vinkel på det.

Du kan skicka in ett abstract till oss och få en bedömning på om ditt tilltänkta specialistarbete kommer uppfylla kriterierna för kunskapstillskott. Mejla oss en kortfattad beskrivning av syfte, frågeställning och val av metod. Observera att en sådan återkoppling endast är en bedömning och inget formellt förhandsgodkännande.

Kontaktuppgifter till oss hittar du här

Hur lång tid tar det att få mitt specialistarbete godkänt?

Du får vanligtvis återkoppling på ditt arbete inom två månader. 

När ett arbete inkommer till utbildningsavdelningen registreras det, kontrolleras att det är avidentifierat, och att eventuella medförfattarintyg finns bifogade. Därefter sänds arbetet till någon av de särskilt utsedda granskarna. Granskaren läser arbetet noggrant och bedömer i vilken mån det motsvarar kriterierna för godkännande. Därefter skickar granskaren omdömet till examinatorn, som skickar det vidare till dig. Varje granskare har en månad på sig att granska ett arbete. Ibland kan granskningstiden bli längre i det fall det tar tid att finna en granskare som kan ta sig an arbetet, eller om arbetet är omfattande eller har omfattande brister.

Det du själv kan göra för att underlätta och förkorta granskningsprocessen är att själv granska ditt arbete utifrån bedömningspunkterna samt noga följa anvisningarna för hur arbetet ska skickas in.

Läs mer på sidan Specialistarbetet

Hur lång tid har jag på mig att revidera mitt specialistarbete?

Om granskaren rekommenderar omarbetning får du besked om det från examinator, och får också ta del av granskarens synpunkter. Du har då sex månader på dig från återkopplingsdatum att inlämna ett reviderat arbete.

Hur vet jag om min arbetsplats/min tjänstgöring blir godkänd?

Bedömningen av att du uppnått tillräcklig mängd relevant arbetslivserfarenhet görs vid ansökan om behörighet. 

Utöver de översiktliga beskrivningarna som finns rörande de olika specialiteterna är det bra att rådgöra med en färdig specialistpsykolog kring specialistområdets vedertagna tillämpade innehåll, och därmed lämpliga arbetsuppgifter för dig. 

Kan jag byta jobb under min specialistutbildning?

Du kan byta arbete under din specialistutbildning. Det viktiga är du ser till att du har åtminstone en tredjedel av arbetsuppgifterna inom ditt specialistområde och att du erhåller ett intyg på den tjänst du avslutar.

Du behöver inte meddela oss om/när du byter arbetsplats. Däremot ska du vid behörighetsansökan redovisa tjänstgöringsintyg från de olika anställningarna du haft.

Om du deltar på ett specialistkollegium är det viktigt att meddela IHPU byte av arbetsgivare för att underlätta faktureringen.

Läs mer på sidan Tjänstgöring

Kan jag tillgodoräkna mig kurser och andra meriter som jag gick och/eller fick innan jag påbörjade specialistutbildningen?

Utgångspunkten är att du söker till specialistutbildningen först, och sedan tar dina meriter. Enda undantaget från detta gäller psykoterapeutprogrammet, forskarutbildning och tidigare specialisering. Dessa meriter anges vid behörighetsansökan.

Kan jag tillgodoräkna mig ett arbete som jag redan har skrivit som specialistarbete?

Du kan tillgodoräkna dig ett arbete som är skrivet i en annan kontext som specialistarbete, förutsatt att arbetet uppfyller kriterierna. Det är nästan enbart forskningsartiklar som utan omarbetning godkänns som specialistarbetet. I regel behöver du vara beredd på att omarbeta ditt arbete skrivet för en annan utbildning, för att få det godkänt som specialistarbete.

Ett arbete kan vara välskrivet rent vetenskapligt, men det utgör kanske inte nödvändigtvis ett kunskapstillskott för psykologer och psykologisk verksamhet inom specialiteten. Ett tips är att själv, eller tillsammans med en metodkunnig, göra en bedömning om arbetet ser ut att uppfylla kriterierna genom att följa den granskningsmall som granskarna använder sig av.

Läs mer på sidan Specialistarbetet

Vad menas med tio-årsregeln?

Grundtanken är att specialistbehörigheten ska bygga på aktuella kunskaper och färdigheter. Därför får ingen merit (arbetslivserfarenhet, kurs, specialistarbete) vara äldre än tio år vid tidpunkten för ansökan om specialistbehörighet. Alltså är det datumet för behörighetsansökan från vilken tio år räknas. Det har exempelvis inget att göra med när du ansökte/antogs till specialistutbildningen.

Vad gäller kurser tittar vi på examinationsdatum (inte när kursen startade). Om du ser att du inte hinner göra klart din specialistutbildning innan din första kurs hinner bli mer än tio år så förfaller helt enkelt bara den kursen. Då räknas tio-årsgränsen för dig från och med examinationsdatum för nästa kurs.

Arbetslivserfarenhet får inte heller vara äldre än tio år.

Specialistkollegium och Introduktionskursen är exkluderade från tio-årsgränsen. Du behöver således inte bekymra dig om dessa moment ligger länge bak i tiden, eller om du exempelvis ansöker om ytterligare behörighet. Dessa moment har inget ”bäst-före-datum” eftersom de utgör professionsmoment och inte rör ämnesfördjupning.

Vad gäller specialistarbete ska arbetet inte vara författat mer än tio år tillbaka. Annars faller arbetet i regel på att det inte kommer uppfylla kritikerna för godkännande. Datainsamling eller delar av arbetet kan ha gjorts längre bak i tiden. Men en aktuell omarbetning belyst ur aktuell forskning behöver göras för att arbetet ska kunna uppfylla kriterierna.

Ditt specialistarbete behöver vara inskickat sista dagen på året för att kunna tillgodoräknas inom tio-årsgränsen. Om arbetet behöver omarbetas får du sex månader på dig att göra det. Det kan alltså ske efter att tio-årsgränsen passerats. Observera att arbetet behöver uppfylla kriterierna för specialistarbete på en sådan nivå att det efter omarbetning kan godkännas. Skickar du in ett undermåligt eller ofullständigt specialistarbete som inte ens bedöms kunna omarbetas för att bli godkänd kommer du inte kunna få arbetet tillgodoräknat bara för att du skickade in det inom tio-årsgränsen.

Vad kostar det att gå specialistutbildningen?

Kostnaden för att gå specialistutbildningen varierar stort utifrån vem som arrangerar de kurser du går.

Läs mer här

Ska min arbetsgivare betala för utbildningen och handledning?

Din arbetsgivare ska betala kostnaderna för din specialistutbildning. Om det inte finns handledning att erhålla inom organisationen och ni behöver köpa in extern handledning ska din arbetsgivare stå för kostnaden.

Ska min arbetsgivare betala för handledare för mitt specialistarbete?

Om du behöver handledning för att författa ditt skriftliga specialistarbete ska din arbetsgivare bekosta det. Det är en klar fördel om du tar din utgångspunkt i verksamheten när du formulerar din projektplan och skriver ett specialistarbete som är relevant för din arbetsplats. Enligt vår erfarenhet finns det nästan alltid något som kan utvärderas, mätas eller undersökas på en arbetsplats som kan utgöra ett bidrag till att utveckla organisationen. Handledning underlättar i regel att arbetet färdigställs på kortare tid. Så förhoppningsvis ser även din arbetsgivare nyttan med att du erhåller handledning på ditt specialistarbete och är därmed villig att betala för den.