2017-04-04

Otydliga kompetenskrav i förslag till nya riktlinjer

AKTUELLT. Kompetenskraven för den personal som ska bedöma och behandla patienter med depression och ångestsyndrom måste bli tydligare. Det skriver Psykologförbundet i sitt remissvar på förslaget till nya nationella riktlinjer. Förbundet vill dessutom att det görs en ny granskning av forskningsläget gällande PDT.

Nu har remisstiden löpt ut för att komma in med synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya behandlingsriktlinjer vid behandling av depression och ångestsyndrom. Psykologförbundet skriver i sitt remissvar att det finns flera positiva delar i förslaget, som att tidiga insatser betonas och att det forskningsstöd som finns för psykologisk behandling även återspeglas i rekommendationerna. Men förbundet har även en rad kritiska synpunkter på förslaget.

I debatten om riktlinjerna har många fört fram kritik mot att det är medicinska experter som ska besluta om behandlingar inom det psykologiska kompetensområdet. Även Psykologförbundet tar i remissvaret upp det problemet, och föreslår att Socialstyrelsen tar in mer psykologisk kompetens i projektledningen som är den instans där de slutliga besluten fattas.

Det finns även en otydlighet i förslaget gällande kompetenskrav för den personal som ska bedöma och behandla patienterna, skriver förbundet, och att det dessutom är oklart vad som avses med ”terapeut”. Utbildade psykologer är den resurs som i första hand bör lyftas fram, anser förbundet, och pekar på att det i dag finns över 800 psykologer med specialistbehörighet inom klinisk psykologi och att närmare 2 500 psykologer just nu genomgår sin kliniska specialistutbildning. Det handlar både om att bibehålla patientsäkerheten och att inte sanktionera en utbildningsmarknad som ligger vid sidan av de regleringar som gäller för högskoleutbildningar.

Psykologförbundet är dessutom kritiskt till att förslaget lägger så stor vikt vid GRADE-systemet som underlag för att värdera forskningsstödet för olika behandlingar. I GRADE är det RCT-studier och metaanalyser som bygger på RCT-studier som får störst genomslag. Förbundet anser att så kallad effectiveness-forskning, som utgår från hur effektiv en insats är i klinik, ger en mer korrekt bild av hur effektiv psykologisk behandling är och att Socialstyrelsen därför bör ta större hänsyn till resultat även från effectiveness-studier i de slutliga rekommendationerna.

Debatten om förslaget till nya riktlinjer har bland annat gällt vilket stöd det finns för PDT vid depression, och hur det vetenskapliga underlaget ska värderas. Psykologförbundet skriver att nya sammanställningar visar att forskningsläget för PDT har stärkts och att metoden sannolikt blivit för lågt värderad i Socialstyrelsens förslag. Därför bör granskningen av det vetenskapliga stödet för PDT göras om.

Då remisstiden gick ut den 31 mars hade Socialstyrelsen fått in ett 60-tal remissvar och enligt enhetschef Arvid Widenlou Nordmark är ”regioner och landsting överlag positiva till de föreslagna nya riktlinjerna, men man ser också svårigheter att tillhandahålla de förstärkningar i form av såväl kompetens som resurser som kommer att krävas”.

Nu ska svaren behandlas och då ska även de föreslagna riktlinjerna för depression jämföras med motsvarande riktlinjer i andra länder, uppger Socialstyrelsen. I den jämförelsen ingår Tyskland, Holland, Skottland, England, Kanada, Finland, Danmark och Norge. En rapport från jämförelsen ska finnas klar innan sommaren och slutversionen av de nya riktlinjerna ska vara klar hösten 2017.

Läs Psykologförbundets hela remissvar som PDF.