2016-10-12

Kraftiga nedskärningar på psykologprogram – 300 studerande protesterar

AKTUELLT. Mindre undervisningstid, större grupper och moment som tas bort. Psykologstudenterna i Lund går nu ut i en massprotest.
– Vårt krav är att stoppa nedskärningarna som medför en kraftigt försämrad utbildning, säger psykologstuderande Linnéa Eng.

Linnéa Eng, ordförande i Utbildningsutskottet i Lunds psykologprograms studentförening Lundapsykologerna och vice ordförande i Psykologförbundets Studeranderåd i Lund.

Linnéa Eng, som går tredje terminen på psykologprogrammet i Lund, är en av många studerande som nu protesterar mot de sparåtgärder som institutionen nyligen presenterat. Enligt henne har över 300 av de cirka 400 psykologstuderande vid institutionen skrivit under protesten, men hon tror att ”alla kommer att göra det”.

– Vi ser allvarligt på att moment som ”utredning för personer med funktionsvariationer”, ”familjefokuserad terapi” och moment som jämför KBT och PDT tas bort eller kraftigt reduceras. Flera moment som berörs är praktiska, vilket också är jättedumt att ta bort. Och att institutionen, som har fler manliga lärare än kvinnliga, nu också föreslår att kraftigt reducera externa föreläsare, varav flertalet varit kvinnor, är utifrån ett jämställdhetsperspektiv inte alls bra, säger Linnéa Eng och fortsätter:

– Alla studerande tycker att nedskärningarna är dåliga, lärarna också. Vi har precis haft ett möte med dekanen i fakultetsstyrelsen och lagt fram att vi kräver att nedskärningarna stoppas, men vi vet ännu inte hur det landade.

Det är inte första gången som Institutionen för psykologi vid Lunds universitet tvingas spara. Enligt Martin Wolgast, studierektor för psykologprogrammet, har institutionen gått back ekonomiskt i ett par år. Ett skäl är att det sker en ekonomisk omfördelning från psykologprogrammet till andra program och kurser inom den samhällsvetenskapliga fakulteten. Inför 2017 måste institutionen göra nedskärningar med 7 procent på psykologprogrammet.

– Vi har invändningar mot fakultetsstyrelsens tilldelningsprinciper av pengar. Som det ser ut nu tas pengar från psykologprogrammet, för att stärka den allt för låga tilldelningen till övrig samhällsvetenskaplig grundutbildning. Detta, tillsammans med att staten i många år konsekvent underfinansierat högre utbildning genom att statsanslagen inte räknats upp i samma takt som löneutvecklingen, är huvudskälen till att vi tvingas göra dessa besparingar, säger Martin Wolgast och fortsätter:

– Som studierektor har jag inget annat val än att se till att nedskärningarna blir gjorda utifrån de ramar vi har. Det är klart att det inte är bra, och att utbildningen försämras, även om vi gör allt vi kan för att minimera de negativa effekterna på utbildningskvalitén och säkerställa att psykologprogrammet i Lund håller fortsatt hög nivå.

– Men om den här dåliga ekonomin fortsätter över tid, och vi tvingas göra än mer drastiska besparingar, finns det skäl att vara bekymrad över utbildningens utveckling och i förlängningen för dess möjligheter att med god kvalitet nå fastställda examensmål.

Enligt Linnéa Eng är hon och de andra psykologstuderande medvetna om situationen, och lägger därför ingen skuld på Martin Wolgast och den Psykologiska institutionen.

– De gör sitt bästa i en omöjlig situation. Institutionen måste göra nedskärningarna annars kommer fakultetsstyrelsen att göra det. Lärarna har redan börjat planera för nedskärningar men eftersom beslutet inte är taget känner vi att vill försöka påverka. Det är viktigt att vi gör vår röst hörd.

– Psykologprogrammet i Lund har länge varit välkänt i landet som ett av de bästa och svåraste programmen att komma in på. Men om förslagen går igenom kommer det bli en så mycket sämre utbildning. Vi oroar oss för att det kommer få negativa konsekvenser för patientsäkerheten, säger Linnéa Eng.

Martin Wolgast förstår att de studerande protesterar mot nedskärningarna. Han tror att deras engagemang kan påverka framtida beslut.

– Studenterna har en jätteviktig roll att fylla. Jag tror att deras engagemang och protester är viktiga och hoppas att fakultetsledningen lyssnar på vad de säger, absolut. Det behövs verkligen en diskussion kring hur resurserna ska fördelas mellan institutionerna och hur prioriteringar ska göras när hela grundutbildningsekonomin är så ansträngd som den är i dagsläget, säger han.

En studentdemonstration planeras den 26 oktober i Lund, och Institutionsstyrelsen kommer att rösta om förslagen den 8 november.

Psykologtidningen har sökt Ann-Katrine Bäcklund, dekan, på samhällsvetenskapliga fakulteten för en kommentar, men utan resultat.