2016-12-28

Hur går det med nyårslöftet?

FORSKNING. Vilka nyårslöften ger svenskar och hur väl håller vi dessa? Det vill Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, ta reda på i en ny studie som till viss del bygger på tidigare forskning på hans institution om bland annat prokrastinering.

Per Carlbring
Foto: Björn Dalin

 

Var åttonde man och var femte kvinna har ett nyårslöfte. Oftast handlar de om att äta hälsosammare, stressa mindre, börja träna eller läsa fler böcker. Nu startar forskare vid Stockholms universitet, under ledning av psykologiprofessor Per Carlbring, en studie för att kartlägga svenskarnas nyårslöften.

– Det är en vanlig föreställning att nyårslöftena snabbt bryts, men faktum är att 71 procent av amerikanerna fortfarande håller fast vid sitt löfte efter en vecka. Vid sex månader är andelen nere på ungefär 46 procent, säger Per Carlbring i ett pressmeddelande.

Forskning har visat att det är mödosamt att genomföra en beteendeförändring, särskilt i början. Efter ett tag nås en platå när förändringen har blivit en vana. Det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana, visar en studie av forskare vid University College London som publicerades i European Journal of Social Psychology 2010.

– Vår studie har två syften, dels att kartlägga vilka nyårslöften svenskarna har, dels att varje månad följa upp hur det faktiskt går för deltagarna. Vi kommer att använda den senaste forskningen för att se hur det går att maximera möjligheten att lyckas med sitt nyårslöfte och hur man ska tackla bakslag, säger Per Carlbring.

Studien bygger delvis vidare på tidigare forskning vid Psykologiska institutionen kring prokrastinering och delvis på behandlingsstudier (där fysisk aktivitet och hälsosamt leverne uppmuntras). För den som vill delta i studien går det att registrera sig mellan 27 december och 3 januari på www.mittnyårslöfte.se