2017-02-14

Dålig kunskap om psykisk ohälsa ökar risken för diskriminering

AKTUELLT. Kunskapen om psykisk ohälsa brister i landets kommuner. Endast en tredjedel har ett handlingsprogram inom socialtjänsten mot diskriminering som omfattar psykisk funktionsnedsättning och i drygt hälften av kommunerna har socialtjänstpersonal fått kompetensutveckling kring bemötande kopplat till psykisk funktionsnedsättning. Det visar en kartläggning utförd av Nationell samverkan för psykisk hälsa.

Det är antidiskrimineringsprojektet Din rätt vid Nationell samverkan för psykisk hälsa som genomfört en enkätundersökning bland landets socialtjänster. Resultatet är nedslående. Trots att det handlar om en utsatt grupp där många känner sig dåligt bemötta så är kunskapen om gruppens rättigheter och behov otillräcklig.

Samtliga Sveriges 290 kommuner fick enkäten och 196 (66 procent) svarade. Förutom att det i stor utsträckning saknades handlingsprogram mot diskriminering och bara drygt hälften av personalen hade fått kompetensutveckling kring bemötande, visade resultatet bland annat att knappt hälften (47 procent) av kommunerna har brukarråd där representanter för personer med psykisk funktionsnedsättning finns med.

Upprinnelsen till enkätstudien är alla de samtal om dåligt bemötande i kontakten med socialtjänsten, som personal på Nationell samverkan för psykisk ohälsa får ta emot. Enligt Johanna Wester, projektledare för Din rätt, krävs det inga stora ekonomiska satsningar för att komma tillrätta med problemen. Det handlar främst om att skapa rutiner och arbeta systematiskt mot diskriminering.

Inom ramen för PRIO-satsningen får kommunerna mellan åren 2016-2018 dessutom varje år 200 miljoner kronor för att samla in och analysera data som rör livsvillkor och insatser kring psykisk ohälsa. Det ger möjlighet att höja ambitionsnivån i arbetet med diskrimineringsfrågor.