Hur går det till?

Kongress - hur går det till? Vägledning för kongressombud.

Kongressen hålls vart tredje år och är Psykologförbundets högsta beslutande organ.

Kongressen har till stora delar ett givet upplägg. Vad som måste finnas med på dagordningen regleras i förbundets stadgar. Kongressen har också mötesregler för att underlätta ordningen under dagarna och dessa finner du i propositionen om arbetsordning och tidplan. Du som är ombud kommer att ha ett stort antal förslag att ta ställning till och tiden kan bli knapp. Om demokratin ska fungera är det viktigt att vi håller oss till de mötesreglerna.

När du kommer till kongressen ska du registrera dig. Där kommer du att få en namnbricka, en Ipad för att lägga förslag, omröstningar mm samt ett röstkort.

Här kommer en enkel genomgång av hur det kan vara under en kongress som vi uppmanar dig som är ombud att läsa igenom. Om du ändå känner dig osäker så tveka inte att fråga!

Vad handlar det om?

En kongress hanteras formellt och proceduren kring omröstningar och beslutsfattandet är noggrant reglerat för att säkerställa att den demokratiska processen hanteras korrekt och att beslutsfattandet därmed inte ska ifrågasättas i efterhand.

Till största delen ägnas tiden under en kongress åt diskussion, debatt och beslutsfattande i för förbundet viktiga frågor. Till grund för detta arbete finns antingen ett förslag från förbundsstyrelsen, en så kallad proposition, eller ett förslag från enskilda medlemmar eller en grupp medlemmar, en så kallad motion.

Antalet motioner på kongressen varierar över åren men brukar hamna på mellan 30-40 stycken.

Vid kongressen granskas även förbundets förvaltning och ansvarsfrågor behandlas. Kongressen har utifrån detta att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen.

Själva beslutsfattandet sker i hela den församlade kongressen, det vill säga i plenum. I princip alla frågor kommer att behandlas i olika utskott innan beslut fattas i plenum.

Vem får prata?

Ordföranden på kongressen är den som håller ordning och ska inte förväxlas med förbundsstyrelsens ordförande. På kongressen håller vanligtvis en särskilt inbjuden person i klubban. Kongressen väljer mötesordförande och vice mötesordförande samt två mötessekreterare/ tjänstemän och dessa kallas presidium.

På kongressen har ombuden rätt att tala och lägga förslag till ändring av föreslagna beslut. Vilka som mer har rätt yttra sig och i vilka frågor, ser du i propositionen om arbetsordning och tidplan.

Vem som helst av kongressombuden kan begära ordet på kongressen. För att få ordet skriver du in att du vill tala i det digitala mötessystemet.

Förbundsstyrelsen har också sina föredragande i olika frågor. De har rätt att få ordet oberoende av ordningen på talarlistan, så att de kan svara och förklara bakgrunden till sina ställningstaganden.

Vem får rösta?

Kongressen består av valda kongressombud från valdistrikten. Varje distrikt har det antal ombud som framgår av mandatlistan som i sin tur grundas på medlemsantalet i distriktet.

På kongressen har varje ombud en röst var och den ska utövas genom att man använder det digitala mötessystemet eller sitt röstkort.

Beslut kan fattas med acklamation, alltså att ombuden säger JA till förslaget till beslut.

Vem får välja?

Vid kongressen förrättas val av förtroendevalda på förbundsledningsnivå. De i regel mest uppmärksammade valen är val av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordförande, 2:e vice förbundsordförande samt ledamöterna till förbundsstyrelsen. Mandattiden är 3 år.

Tillsammans!

Tillsammans bestämmer vi vad förbundet ska arbeta med under de kommande tre åren och du är nu företrädare för dina medlemmar hemma i distriktet. Kom ihåg att berätta hur det var på kongressen - hur diskussionerna gick och vilka beslut som fattades så att du återför det förtroende du och dina kongressombudskollegor fått. Tack för ditt engagemang!

Ordlista

Mötestermer låter lite krångliga men är till för att förenkla kommunikationen mellan deltagarna på ett möte. Det är viktigt att alla "pratar samma språk".

Här är några ord som kan vara bra att ha koll på inför kongressen.

Acklamation

När man röstar genom att säga, eller ropa, JA om man stöder ett förslag.

Ajournera

Att ta en paus. Ibland räcker inte tiden till eller så behövs kanske mer underlag för att kunna fatta beslut. Då kan presidiet bestämma sig för att göra uppehåll i mötet och fortsätta senare.

Arbetsordning

Bestämmande över tider, rösträtt, yttranderätt under kongress och liknande

Beslutsordning

Propositionsordning – i vilken följd besluten fattas

Bifalla

Att rösta ja till ett förslag.

Bordlägga

När det av olika skäl inte går att fatta beslut i en fråga, kanske för att det behövs mer underlag, kan frågan bordläggas och tas upp vid ett senare tillfälle.

Debatt/förhandling

Diskussion under kongressen.

Föredragande

den som redogör för ärendet

Föredragningslista/ Dagordning

En lista med de punkter som kongressen ska ta beslut kring eller diskutera om. I början av kongressen tas beslut om att fastställa eller göra ändringar i föredragningslistan.

Justera

Att justera innebär att granska och godkänna. Någon eller några utsedda personer kontrollerar att det som står i mötesprotokollet motsvarar vad som sades och beslutades på mötet.

Mandatperiod

Den tid som ryms mellan två kongresser (3 år).

Motion

Förslag till kongressen från en medlem eller grupp medlemmar. Alla medlemmar har rätt att skicka motioner till kongressen. Styrelsen ger sedan sin bild i något som kallas motionssvar/yttrande  där styrelsen också föreslår om motionen ska bifallas (röstas för), avslås (röstas emot) eller anses besvarad (styrelsen anser då att det förslaget tar upp redan finns i verksamheten). Förslagen som en motion kan ta upp är exempelvis förändringar, aktiviteter eller förtydliganden etc.

Mötesregler

Eller kongressregler som det också kallas, är de regler som gäller under kongressens förhandlingar. Under mötet ska dessa riktlinjer följas.  Det kan handla om talartid, hur man för fram sin talan och hur man ska rösta. I början av kongressen tas beslut om att fastställa eller göra ändringar i mötesreglerna.

Ordningsfråga

En fråga om hur debatten ska gå till.

Proposition

Förslag till kongressen från styrelsen. En proposition är egentligen detsamma som en motion, med den skillnaden att propositioner är de förslag som kommer från den sittande styrelsen.

Replik

bemötande, svar

Reservation

Att reservera sig mot ett beslut innebär att inte stödja beslutet.

Röstlängd

En lista över alla röstberättigade på kongressen.

Sakupplysning

Om du tycker att det måste tillföras fakta till diskussionen så kan du begära sakupplysning.

Streck i debatten

För att inte en debatt eller hela mötet ska dra ut för länge på tiden kan ordföranden säga att det nu blir "streck i debatten". Då kan alla som fortfarande har något att tillägga anmäla sig men sedan går man till beslut.

Suppleant

Någon som ersätter ordinarie ledamot.

Talarlista

Lista som mötesordföranden för över vems tur det är att få ordet och komma upp i talarstolen.

Verksamhetsberättelse och årsredovisning

Efter varje verksamhetsår ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse, som tar upp vad organisationen gjort under året som gått. På kongressen gås verksamhetsberättelsen för mandatperioden igenom och läggs till handlingarna. Till dessa finns även årsredovisningar, som är en berättelse över hur ekonomin har sett ut under mandatperioden.

Årsredovisningen presenteras på plats under kongressförhandlingarna. Detta ligger till underlag för att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen.

Votering

Betyder omröstning och kan begäras av alla mötesdeltagare. Alla ombud har rätt att kräva votering om man tycker att mötesordföranden missbedömt vilket förslag som vunnit. Man kan rösta på flera sätt – öppet med tex röstkort eller som sluten.

Yrka

Betyder att man kommer med ett förslag till beslut, bifall eller avslag.