Lönediskriminering

Likalöneprincipen, det vill säga lika lön för likvärdigt arbete, ska gälla. Om en arbetsgivare tillämpar olika lönevillkor för arbeten som är att betrakta som lika eller likvärdiga måste arbetsgivaren kunna visa att de olika villkoren inte beror på könstillhörighet, utan på skillnader i arbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet.

Defintion

Numera finns en definition i lagen på vad som menas med lika eller likvärdigt arbete. Definitionen innebär att en sammantagen bedömning ska göras av arbetets krav utifrån fyra huvudkriterier:

  • kunskap och förmåga,
  • arbetsinsats/ansträngning
  • ansvar
  • arbetsförhållanden

Fakta och bevisning

Enligt lagen ska den som anser sig vara diskriminerad lägga fram fakta som ger anledning att anta att det förekommit diskriminering, varefter bevisbördan övergår på arbetsgivaren som har att visa att missgynnandet inte har samband med könstillhörigheten.

Arbetsgivarens motbevisning kan vara av två slag; Dels kan arbetsgivaren försöka bevisa att de två arbeten som jämförs inte är att betrakta som lika eller likvärdiga. Det handlar då om de krav som arbetsuppgifterna ställer på viss utbildning, arbetsmiljöns beskaffenhet eller andra förhållanden. Arbetsgivaren kan också försöka bevisa att det är sakligt motiverat att två arbeten som betraktas som lika eller likvärdiga har olika lön. Sådana sakliga skäl kan vara:
Anställningstid
Arbetsresultat

Svårare eller mer krävande arbetsuppgifter

Kompetens (kunskap, erfarenhet, skicklighet, datorvana, språkkunskaper etc.)
Även marknadsskäl, d v s att lönen höjts i det individuella fallet för att kunna rekrytera en viss arbetstagare, har anförts som skäl och vunnit viss framgång i praxis. Men arbetsgivaren måste då kunna visa att situationen på arbetsmarknaden faktiskt har haft en så stor betydelse att hela löneskillnaden kan förklaras på det sättet.

Påföljder

Om en arbetsgivare gör sig skyldig till lönediskriminering kan arbetsgivaren bli skyldig att betala såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd. Det ekonomiska skadeståndet ska ersätta arbetstagaren för den ekonomiska förlust som uppkommit, d v s motsvara löneskillnaden mellan anmälaren och jämförelsepersonen retroaktivt. Dessutom kan arbetsgivaren bli skyldig att betala allmänt skadestånd för den kränkning som diskrimineringen har inneburit.


Förutsättningar för att könsdiskriminerande lönesättning föreligger:

Kontrollera att en faktisk löneskillnad föreligger, d v s att en arbetskamrat av motsatt kön har högre lön. Konstatera att det är fråga om lika eller likvärdigt arbete utifrån de 4 kriterierna ovan. Kontrollera att det inte finns något sakligt skäl till löneskillnaderna som i så fall utesluter diskriminering.

Om du är utsatt för könsdiskriminerande lönesättning tag kontakt med ditt lokala fackliga ombud för att resonera kring möjligheten att driva frågan vidare. Om det finns tillräckliga bevis för könsdiskriminering arbetar vi i första hand för att förhandla fram en frivillig överenskommelse mellan dig och arbetsgivaren.

Medlemsrådgivning

Uppge alltid person- eller medlemsnummer när du kontaktar medlemsrådgivningen

Ring oss på:

08–567 064 00

Vi svarar:

9–12 mån, ons, tors, fre
13–16 tis 

Eller mejla:

medlemsradgivningen
@psykologforbundet.se