Psykologtidningen 1/14 2014-01-30

Hur ska vi få en rimlig arbetsbelastning

Jag är sedan ett antal år anställd som psykolog inom Elevhälsan och undrar hur jag och min kollega ska få en rimlig arbetsbelastning? Vi upplever att våra kunskaper som psykologer används i en verksamhet där kraven ökar på antalet utredningar och bedömningar som ska levereras, men där vi har svårt att få det tidsmässiga utrymmet till detta.

Emellanåt befarar vi att mängden uppdrag gör att kvalitén på vårt arbete riskeras. Dessutom upplever vi att våra möjligheter att utveckla det förebyggande elevhälsoarbetet minskar allt mer, vilket gör arbetet mindre stimulerande. Kort sagt vår arbetsbörda känns allt tyngre.

Jag befarar att vi psykologer drabbas av ytterligare arbetsbelastning då den krympande ekonomin ökar trycket på effektivisering.

Vad kan vi göra för att hindra försämringar, och ännu hellre, få en positiv utveckling av vår arbetssituation? Nog ska väl även psykologarbete utföras i god arbetsmiljö

 Lena Busck
Lena Busck, ombudsman

För att börja i slutet av din fråga: Jo självklart är en bra arbetssituation och arbetsmiljö förutsättningen för att kunna göra en bra arbetsinsats och bidra till en god verksamhet.

Men där uppstår frågan: Vad är god arbetsmiljö och en bra arbetssituation? Av arbetsmiljölagen framgår att den tar sikte på det förebyggande, det vill säga vi ska med hjälp av kartläggning och planering skapa en sund och säker arbetssituation. Arbetsgivaren ska följa upp och försäkra sig om att arbetsfördelningen anpassas och inte orsakar ohälsa och olycksfall.

Vem gör detta? I arbetsmiljölagen är det självklart att arbetsgivaren har det huvudsakliga ansvaret, men tillsammans med arbetstagarna och deras organisationer förutsätts att man genom samverkan skapar bra förutsättningar för arbetet som ska utföras.

Vanligen företräds man som anställd av ett skyddsombud eller en facklig företrädare, som känner verksamheten och kan uppmärksamma arbetsgivaren på faktorer i arbetssituationen som har negativ påverkan på de berörda arbetstagarna och därmed på verksamheten.

För att kunna göra detta måste de anställda på arbetsplatsen i ett tidigt skede, bidra med förslag som det fackliga ombudet och skyddsombudet kan föra fram i samverkan och i skyddskommittén så att de kan verka för en bättre arbetssituation och arbetsmiljö. Det är viktigt att de konkreta situationerna förs fram och åtgärdsförslagen är tydliga, i arbetsmiljölagen regleras inte åtgärderna utan där ställs krav på att finna och förebygga risker i arbetssituationen för att uppnå en bra arbetssituation.

Arbetsmiljö inbegriper till exempel utformningen av arbetets organisation, arbetstider och arbetsplatsens utformning.
Hur arbetsgivaren ska gå till väga för att klara detta har tydliggjorts i föreskriften från Arbetarskyddsstyrelsen, AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, som är grundläggande för arbetet med hur vi som arbetstagare kan påverka förutsättningarna i arbetet med utgångspunkt från Arbetsmiljölagens regelverk, exempelvis genom att utreda problemsituationer och genomföra en riskanalys innan man fattar beslut om förändring.

Om arbetsgivaren inte tar hänsyn till kartlagda risker och ändå genomför förändringarna måste den fackliga organisationens företrädare överväga att lyfta frågan till Arbetsmiljöverket.

Kontakta ditt fackliga ombud eller skyddsombudet för att kartlägga problemen i er arbetssituation som psykologer och utforma förslag till åtgärder. Arbetet med arbetsmiljön är för viktigt för att låta vara!