Organisatorisk & social arbetsmiljö

Antalet anmälda arbetssjukdomar med sjukfrånvaro på grund av organisatoriska och sociala orsaker har ökat kraftigt de senaste åren. Oftast handlar det att människor arbetar för mycket, vilket i sin tur påverkar möjligheten till avkoppling på fritiden, och alltför hög arbetsbelastning. Det handlar även om problem i relationerna på arbetsplatsen, vilket kan yttra sig som kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier. Ibland handlar det om hur arbetstiden förläggs.

Vi kan alla hjälpas åt att vända den här trenden, särskilt då det handlar om frågor som psykologer ofta har god kunskap om. Sedan den 31 mars 2016 gäller nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket (OSA), som tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter, där arbetsgivarens ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön skärps. 

Organisatorisk arbetsmiljö: vilka resurser och befogenheter som finns för att utföra arbetet och vilka krav som ställs på arbetstagarna.

Social arbetsmiljö: hur vi påverkas av de personer som finns runtomkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Syftet med föreskriften är att minska den arbetsrelaterade ohälsan, vara ett stöd för arbetsgivare och arbetstagare samt förtydliga vilka organisatoriska och sociala faktorer som ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom föreskriftens generella perspektiv riktas fokus från individen till arbetsplatsen och organisationen. Arbetsgivaren ska ha mål för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, mål som ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att hantera ohälsa. Arbetsgivaren ska även se till att chefer samt arbetsledare har kunskaper hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt kränkande särbehandling och ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Föreskriften fokuserar särskilt på tre områden:

Arbetsbelastning - Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet.

Arbetstid - Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Kränkande särbehandling - Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.